Hantering av läkemedelsbrist
Skriftlig fråga 2019/20:422 av Clara Aranda (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-15
- Överlämnad
- 2019-11-17
- Anmäld
- 2019-11-19
- Svarsdatum
- 2019-11-27
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
- Besvarad
- 2019-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under de senaste åren har antalet restnoterade läkemedel ökat kraftigt. Det har varit en pågående trend i Sverige, Europa och även globalt. I dag finns det ingen myndighet eller aktör som ansvarar för läkemedelsförsörjningen fullt ut. Det finns inte heller någon lagstiftning som kan ställa krav på läkemedelsleverantörer.
Lunds universitet har i sin utredning, som genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen, bland annat lyft behovet av att bilda en ny myndighet för att hantera problematiken med restnoteringar. Det saknas i nuläget kravställd kontinuitetshantering och kravställd lagerhållning. Apoteken har i vissa fall mindre lager, och vid flertalet fall saknas mediciner, vilket SVT:s färska kartläggning har redovisat.
Läkemedelsbristen är ett akut problem, men trots det väljer regeringen att avvakta helt med åtgärder, i väntan på att den pågående statliga utredningen ska redovisas i december nästa år.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur avser ministern att verka för att förhindra att läkemedelsbristen leder till allvarliga konsekvenser i väntan på den statliga utredningen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:422 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/
04766/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:422 av Clara Aranda (SD)
Hantering av läkemedelsbrist
Clara Aranda har frågat mig hur jag avser att verka för att förhindra att läkemedelsbristen leder till allvarliga konsekvenser i väntan på den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap.
Som jag framfört i tidigare svar ser regeringen allvarligt på att restnoteringar blir allt vanligare. Detta är en trend som tyvärr har blivit ett globalt problem. Utvecklingen beror framför allt på minskade marginaler i alla led, vilket gör att sårbarheten i systemet blivit större. Vidare har den dåvarande borgerliga regeringens omreglering av apoteksmarknaden påverkat överblicken av läkemedelsförsörjningen i Sverige negativt.
Det är svårt att som enskild nation påverka världsmarknaden. Sverige kommer därför att fortsätta lyfta behovet av insatser riktade mot de bakomliggande orsakerna både inom EU och på global nivå.
Vid de flesta restsituationer kan problemet lösas med att patienten får ett annat likvärdigt preparat. I de fall det inte finns något direkt utbytbart läkemedel i Sverige kan Läkemedelsverket under vissa förutsättningar meddela dispenser eller licenser för att t.ex. tillåta försäljning av läkemedel med utländsk märkning och bipacksedel.
Den 22 augusti 2019 beslutade regeringen om ett uppdrag till Läkemedels-verket om förbättrad information avseende nationell tillgång till läkemedel vid bristsituationer. Uppdragets främsta syfte är att underlätta framtagande och kommunikation av lägesbilder vid bristsituationer som är en följd av restnoteringar, eller som uppstår på grund av andra störningar i försörjnings-kedjan. Läkemedelsverket ska lämna en första redovisning i januari 2020.
Det pågår ett fortsatt arbete i Regeringskansliet med att identifiera och ana-lysera ytterligare åtgärder. Åtgärder för att hantera framtida bristsituationer är också ett viktigt område inom den nationella läkemedelsstrategin. Det pågå-ende arbetet med kartläggningar och utredningar förväntas bidra till en ökad kunskap om problemen och bättre möjligheter att vidta adekvata åtgärder.
Stockholm den 27 november 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.