Vargbeståndet i renbetesområden
Skriftlig fråga 2019/20:454 av Cassandra Sundin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-20
- Överlämnad
- 2019-11-20
- Anmäld
- 2019-11-21
- Svarsdatum
- 2019-11-27
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
- Besvarad
- 2019-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Varg i renbetesområden är och har alltid varit problematiskt. Renskötseln drabbas hårt både ekonomiskt, kulturellt och på flera personliga plan. Det handlar inte bara om att vargen river ett antal renar, utan även om att stora flockar skräms till flykt och skingras.
Länsstyrelserna kan bevilja tillfällig skyddsjakt inom ett renbetesområde, men ofta efter att renar dödats. Det är då alltså inget annat än en nödlösning där skadan ofta redan är skedd. Tillfällig skyddsjakt är ingen långsiktig lösning på ett återkommande problem utan ett sätt att försöka stoppa en eskalerande situation för stunden. Därtill föregås skyddsjakt oftast av utdragna processer innan beslut kan fattas.
Naturvårdsverket har meddelat att licensjakten på varg slopas i januari 2020 då man bedömt att det inte finns utrymme för det. De som bor nära eller på annat sätt drabbas av varg riskerar att tappa förtroendet för myndigheters kunskap om förvaltning när man gång på gång fattar onyanserade beslut över huvudet på de som berörs.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vad avser regeringen att göra för att beslut som rör vargbeståndet i renbetesområden fattas med hänsyn till renskötsel och till de som på olika sätt berörs av frågan?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:454 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2019/20:454 av Cassandra Sundin (SD)
Vargbeståndet i renbetesområden
Cassandra Sundin har frågat mig vad regeringen gör för att beslut som rör vargbeståndet i renbetesområden fattas med hänsyn till renskötsel och till de som på olika sätt berörs av frågan.
Riksdagen beslutade genom antagandet av regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) att när det gäller rovdjurspolitiken är det långsiktiga målet att rovdjuren ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. I propositionen anges även att varg kan få förekomma i renskötselområdet men då i områden där den gör minst skada. Eftersom renskötsel bedrivs i större delen av renskötselområdet har det därför ännu inte varit möjligt för varg att etablera sig där utan närvaron utgörs främst av vargar på väg genom området.
Företrädare för renskötseln hänvisar ofta till att vargförekomst i renskötselområdet förorsakar stora problem för renskötseln både vid barmarksförhållanden och när marken är snötäckt. Dels genom att vargar angriper renar, dels för att varg orsakar skingring av samlade renhjordar, något som skapar mycket merarbete för renskötarna. Att upptäcka en varg på barmark är dock mycket svårt. Det är vanligen först när marken är snötäckt som vargens spår kan synas. Därför har skada ofta redan inträffat när vargspåren upptäcks. Detta kan vara en av förklaringarna till varför länsstyrelserna beslutar om skyddsjakt först när skadan inträffat.
Licensjakt efter varg kan förekomma i områden där vargstammens koncentration är tätare än vad den är i renskötselområdet, men endast om vargpopulationen har uppnått gynnsam bevarandestatus.
När en varg upptäcks i renskötselområdet framgår normalt skadebilden väldigt snabbt. Om länsstyrelsen gör bedömningen att det är motiverat med skyddsjakt fattas sådana beslut skyndsamt och jakten genomförs oftast snabbt. Min uppfattning är att myndigheternas beslut redan i dag tar hänsyn till renskötselns behov.
Stockholm den 26 november 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.