Penningtvätt
Skriftlig fråga 2019/20:480 av Peter Persson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-22
- Överlämnad
- 2019-11-25
- Anmäld
- 2019-11-26
- Svarsdatum
- 2019-12-04
- Sista svarsdatum
- 2019-12-04
- Besvarad
- 2019-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Uppdrag Granskning har i olika program skildrat de svenska storbankernas (Swedbank, Nordea, och SHB) penningtvätt som i hög utsträckning skett i filialer i Baltikum, där dessa banker också har en dominerande verksamhet.
Finansinspektionen har inlett en sanktionsprövning mot Swedbank för dess inblandning i penningtvätt åt en rysk oligark. Detta görs i samarbete med de tre baltiska staternas tillsynsmyndigheter. Amerikanska myndigheter undersöker också bankens förehavanden, och det kan sluta i miljardböter.
SEB är marknadstvåa i Baltikum efter Swedbank men har hittills inte dragits in i den härva som förutom Swedbank även inkluderar Danske Bank. Gentemot Uppdrag granskning som nyligen lyft fram SEB så hävdar banken konsekvent att den i sin egen granskning inte sett några tecken på att banken systematiskt utnyttjats för att tvätta pengar.
Det är svårt att i alla delar överblicka frågan och sanningsgraden i både uppgifterna och i bankernas svar. Finansinspektionen tycks dock inte i alla delar hänga med i vad som pågått.
De svenska storbankernas delaktighet i den globala penningtvätten är generande för Sverige som alltid hävdat vikten av en hög affärsmoral och att korruption inte ska förekomma. Något måste uppenbarligen göras, och närmast handlar det i så fall om att stärka Finansinspektionens kontroller och samarbete med andra länders tillsynsmyndigheter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att penningtvätt genom svenska penninginstitut och växlingsföretag helt ska upphöra?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:480 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Fi2019/
03946
/B
Finansdepartementet
Finansmarknads- och bostadsministern
biträdande finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:480 av Peter Persson (S) Penningtvätt
Peter Persson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att penningtvätt genom svenska penninginstitut och växlingsföretag helt ska upphöra.
Detta är ett viktigt område för regeringen där reformtakten är hög och involverar ett stort antal myndigheter. En stor del av de misstänkta händelser som har kommit upp under det senaste året kring nordiska bankers verksamhet i Baltikum påstås ha inträffat mellan ca 2005 och 2017. Här kan jag konstatera att vi sedan augusti 2017 har en ny penningtvättslag och en ny lag om registrering av verkliga huvudmän. Sedan januari 2018 finns också en ny samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism hos Polismyndigheten som samlar alla berörda myndigheter. Under 2019 har regeringen hittills lämnat tre propositioner till riksdagen med förslag på ändringar i penningtvättslagen, och regeringen avser att lämna ytterligare två propositioner på detta område. Även på det straffrättsliga området har det vidtagits åtgärder. Allt detta sammantaget bidrar till att effektivisera systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
I statens budget för 2018 tillsköts Finansinspektionen 80 miljoner kronor, bl.a. för att stärka tillsynen på området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen för 2020 har regeringen föreslagit ytterligare en resursförstärkning till Finansinspektionen enbart för att stärka penningtvättstillsynen. I samma proposition har regeringen också föreslagit förstärkningar till länsstyrelserna, som också har tillsynsansvar enligt penningtvättslagen, samt till Skatteverket för att det ska skapa ett nytt konto- och värdefackssystem som ska ge berörda myndigheter bättre verktyg för utredningar av olika slag, inte minst i fråga om att upptäcka och förhindra penningtvätt. Finansinspektionen har dessutom under 2019 tagit initiativ till att stärka sitt internationella tillsynsarbete och omfördelat egna resurser för att öka tillsynskapaciteten.
Slutligen vill jag också fästa Peter Perssons uppmärksamhet på de kommittédirektiv (dir. 2019:80) som regeringen nyligen beslutade mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen. Direktiven innebär att en utredare ska få i uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för Finansinspektionen att effektivt utöva tillsyn på detta område, formerna för informationsdelning mellan olika aktörer i systemet samt ändamålsenligheten i tillsynsstrukturen. Till detta kan läggas att regeringen väntar sig nya förhandlingar om strukturreformer på EU-nivå under våren nu när den nya EU-kommissionen är på plats. Inför dessa förhandlingar har regeringen under hösten samrått med
EU-nämnden och överlagt med och informerat finansutskottet.
Avslutningsvis vill jag hänvisa till regeringens hemsida för en beskrivning av hur systemet hänger ihop, vilka aktörer som är inblandade och hur de samarbetar med varandra (https://www.regeringen.se/amlcft).
Stockholm den 4 december 2019
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.