Polisens sjunkande utredningsresultat

Skriftlig fråga 2019/20:499 av Johan Forssell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-27
Överlämnad
2019-11-28
Anmäld
2019-11-29
Svarsdatum
2019-12-04
Sista svarsdatum
2019-12-04
Besvarad
2019-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Det grova våldet ligger numera på rekordnivåer, och gängkriminaliteten blir allt råare. Skjutningar och sprängningar förekommer numera över hela landet, och Sverige sticker ut internationellt vad gäller det grova gängvåldet. Polisens Operation rimfrost är myndighetens senaste initiativ för att komma till rätta med den kriminalitet som håller Sverige i ett järngrepp. Samtidigt har vi en otrygghet som växer, dels till följd av det grova våldet, dels till följd av annan brottslighet som tyvärr får stå tillbaka när polisen lägger resurser på att utreda och bekämpa gängbrottsligheten och dödsskjutningarna.

Den 27 november skrev rikspolischefen och chefen för Nationella operativa avdelningen följande på DN Debatt:

Polisens satsning är nödvändig, men den har ett pris. Förstärkta insatser mot grov brottslighet påverkar annan polisverksamhet. Det finns bland annat risk för färre uppklarade brott sammantaget. Utredningsresultatet, som har förbättrats med 7 procent sedan år 2016, har redan försämrats något under det senaste halvåret i takt med den ökade våldsbrottsligheten.

Den beskriva situationen är oerhört allvarlig. Arbetet med att bekämpa gängkriminaliteten är helt avgörande för att upprätthålla lag och ordning i Sverige, men det får inte ske på bekostnad av ingripande mot och utredning av annan allvarlig brottslighet. Då riskerar vi att få en utveckling där denna brottslighet ökar samtidigt som tilltron till rättsstaten minskar när brottsoffer lämnas utan upprättelse.

Därför har Moderaterna föreslagit en extra ändringsbudget med ytterligare tillskott till Polismyndigheten för att anställa uppemot 2 000 statliga ordningsvakter, återrekrytera poliser som har slutat och öka det administrativa stödet i utredningsverksamheten. Allt detta skulle avlasta en ansträngd polis och göra det möjligt att upprätthålla trycket även mot den brottslighet som inte är gängrelaterad. Dessvärre säger regeringen nej till dessa satsningar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Varför accepterar statsrådet att Polismyndighetens utredningsresultat blir lidande av gängkriminaliteten i stället för att skjuta till de resurser som polisen behöver?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:499 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju2019/03981/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:499 av Johan Forssell (M)
Polisens sjunkande utredningsresultat

Johan Forssell har frågat mig varför jag accepterar att Polismyndighetens utredningsresultat blir lidande av gängkriminaliteten i stället för att skjuta till de resurser som polisen behöver.

Regeringen arbetar för att Sverige ska ha en polis som är bättre dimensionerad för sitt uppdrag. Därför följer vi varje månad utvecklingen inom myndigheten när det gäller verksamhet, ekonomi och personal. Och därför genomför vi en historisk expansion av svensk polis med målet om 10 000 fler polisanställda till 2024.

Regeringen står bakom Operation Rimfrost för att få ner antalet skjutningar och sprängningar i landet. Polisen fokuserar resurser mot att inkapacitera personer i kriminella nätverk, öka beslagen av vapen och narkotika samt stärka tryggheten bland allmänheten.

Det finns för närvarande ingenting som tyder på att Polismyndigheten nästa år skulle sakna finansiering för den fortsatta utbyggnaden av myndigheten. Tvärtom visar Polismyndighetens senaste prognos från oktober i år att myndigheten beräknas ha ett överskott på ca 500 miljoner kronor vid utgången av 2019. Det är medel som kommer att kunna flyttas över till 2020 för att bidra till fortsatt finansiering av verksamheten.

Polismyndigheten arbetar hårt på alla fronter med att rekrytera personal till sin verksamhet. Det gäller inte bara nya poliser utan också civil personal, både i syfte att utreda fler brott och att avlasta poliser i deras arbete. Hittills har Polismyndigheten växt med nästan 2 500 anställda sedan 2016. Den 4 november anställdes dessutom 515 nya aspiranter runt om i Sverige och den 25 november fick de sällskap av 546 nya, färdiga poliser. För varje år sedan 2016 är det färre poliser som slutar och var fjärde person som slutade till följd av polisens ombildning har återrekryterats till myndigheten.

Ordningsvakter är ett viktigt komplement till polisen i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Det är dock polisen som har huvudansvaret för att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten. Regeringen bedömer att regelverket som styr ordningsvakternas verksamhet är föråldrat och har därför tillsatt en utredning som ska se över regelverket från grunden. Syftet är att modernisera och effektivisera regelverket och anpassa det till dagens förhållanden, så att ordningsvakter på ett bättre sätt än idag kan bidra till trygghet och ordning i samhället. Ett bättre regelverk för ordningsvakter kan också bidra till att Polismyndigheten kan använda sina resurser till mer prioriterade uppgifter.

Regeringen kommer att fortsätta att utöka och rusta svensk polis i enlighet med målet 10 000 fler anställda 2024.

Stockholm den 4 december 2019

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.