Till innehåll på sidan

Bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan

Skriftlig fråga 2019/20:510 av Julia Kronlid (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-28
Överlämnad
2019-11-28
Anmäld
2019-11-29
Svarsdatum
2019-12-04
Besvarad
2019-12-04
Sista svarsdatum
2019-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan har nu åter dykt upp i rampljuset, denna gång med en oväntad huvudrollsinnehavare: Iraks försvarsminister.

Najah al-Shammari är svensk medborgare, folkbokförd i Huddinge, dock boende i Irak. Han misstänks nu för grovt bidragsbrott mot Försäkringskassan då han och hans hustru erhållit barn- och bostadsbidrag samt att han blivit beviljad sjukpenning på grund av minnessvårigheter. Trots detta har han fortsatt sin militära karriär i hemlandet, och blev i juni i år försvarsminister.

Under tiden utförsäkras människor som bor och har arbetat i Sverige hela sina liv, trots att de har exempelvis svår cancer. Jag anser att detta är helt oacceptabelt och strider mot alla former av rättssäkerhet och respekt för välfärdssystemet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att stävja bidragsbrottsligheten och därmed stoppa felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:510 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)




Svar på fråga 2019/20:486 av Boriana Åberg (M)
Felaktig utbetalning av bidrag från Försäkringskassan, 2019/20:500 av Lars Püss (M) Behov av kontroll i socialförsäkringssystemen och 2019/20:510 av Julia Kronlid (SD) Bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan

Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att skärpa kontrollen av bidragsutbetalningar så att det fortsättningsvis inte på felaktiga grunder utbetalas bidrag till personer som inte bor i Sverige.

Lars Püss har frågat mig vad jag avser att göra för att det som han beskriver i sin fråga inte ska upprepas i framtiden, och hur jag avser att säkerställa att det inte finns fler personer som uppbär ersättning utan giltiga skäl.

Julia Kronlid har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stävja bidragsbrottslighet och därmed stoppa felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan.

Rätt person ska ha rätt ersättning och alla typer av bidragsbrott är oacceptabla. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till det.

Försäkringskassan agerar alltid snabbt på signaler om misstanke om brott mot våra välfärdssystem och bedriver ett systematiskt arbete med kontroller. Myndigheten har intensifierat arbetet på senare år både på egen hand och i samverkan med andra myndigheter. Under 2018 mer än fördubblades antalet polisanmälningar från Försäkringskassan.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka kontrollen och minska brottsligheten inom välfärdssystemen. En utredning har tillsatts för samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen. Ett folkbokföringsbrott har återinförts och en utredning har tillsatts för att minska fel i folkbokföringen. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har fått i uppdrag att tillsammans med de utbetalande myndigheterna förbättra hanteringen av bidragsbrott. Riksdagen har fattat beslut om att straffskalan för grovt bidragsbrott ska skärpas så att det maximala straffet höjs från fyra till sex år och att bidragsbrottslagen utökas till att omfatta fler stöd än i dag.

De brottsutredande och bidragsutbetalande myndigheterna bedriver sedan flera år ett gemensamt arbete mot organiserade välfärdsbrott.

Alla former av brott mot välfärdssystemen hotar förtroendet för systemet som helhet. Vi ska kunna lita på välfärden och att den inte missbrukas. Regeringen följer utvecklingen noga.

Stockholm den 4 december 2019

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.