Konkurrensvillkoren för svenska mikrobryggerier
Skriftlig fråga 2019/20:533 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-03
- Överlämnad
- 2019-12-04
- Anmäld
- 2019-12-05
- Svarsdatum
- 2019-12-11
- Sista svarsdatum
- 2019-12-11
- Besvarad
- 2019-12-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Under de senaste åren har utvecklingen av mindre lokala bryggerier präglats av en stark tillväxt. År 2010 fanns det 42 bryggerier i Sverige. Sju år senare fanns det närmare 400 stycken. Av dessa är den absoluta merparten mycket små bryggerier som bedrivs utan ett tydligt vinstsyfte. Mikrobryggerierna redovisade 2015 i genomsnitt en förlust på 15 miljoner kronor. För de stora bryggerierna var vinsten i genomsnitt ca 190 miljoner kronor per företag. Bryggeribranschen är, sett till antalet företag, en av de snabbast växande branscherna i Sverige.
Till skillnad från de allra flesta andra länder inom EU har Sverige valt att inte särskilja skattesatserna för mikrobryggt öl och storskaligt producerat öl. Trots att detta är fullt möjligt. Enligt artikel 4 i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker får ett land sänka punktskatterna på alkohol på mikrobryggt öl. Intentionen med denna möjlighet att särskilja skattesatserna för mikrobryggerierna är att det ska gynna inhemska och hantverksmässigt framställda produkter.
Det är därför angeläget att svenska mikrobryggerier får samma möjligheter som bryggerier i de flesta andra länder inom EU för att långsiktigt kunna klara sin lönsamhet. Kostnaden för att tillämpa det ovan nämnda rådsdirektivet bedöms enligt mikrobryggeriernas branschförening inte överstiga 60 miljoner. Samtidigt skulle det gynna småföretagande och utvecklingen i landsbygdsdelar av Sverige samt understödja mål i livsmedelsstrategin.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Varför har ministern och regeringen valt att inte tillämpa möjligheten att ge svenska mikrobryggerier en lägre skattesats trots att detta skulle öka deras konkurrenskraft och främja företagande på landsbygden?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:533 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2019/04068/S2
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:533 av Pål Jonson (M)
Konkurrensvillkoren för svenska mikrobryggerier
Pål Jonson har frågat mig varför jag och regeringen har valt att inte tillämpa möjligheten att ge svenska mikrobryggerier en lägre skattesats trots att detta skulle öka deras konkurrenskraft och främja företagande på landsbygden.
Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska de medicinska och sociala skadorna av alkohol. Politiken bygger på kunskapen om att minskad total konsumtion leder till minskade alkoholskador i befolkningen. Sambandet mellan pris och konsumtion för alkohol medför att efterfrågan på alkoholprodukter tenderar att minska när priset ökar. Alkoholskatten utgör därför ett viktigt alkoholpolitiskt instrument.
Så långt det är möjligt är den svenska alkoholbeskattningen kopplad till en varas alkoholinnehåll, snarare än vem som har producerat den. Öl med en viss mängd alkohol har samma skadeverkningar oavsett om det är ett stort eller litet bryggeri som har producerat den. En lägre beskattning med anledning av att alkoholen produceras av mindre aktörer skulle därmed innebära ett avsteg från den svenska alkoholpolitiken.
Slutligen kan noteras att om en medlemsstat väljer att utnyttja möjligheten att tillämpa nedsatt skatt för småbryggerier måste den tillämpas lika för bryggerier i hela EU. Om ett svenskt bryggeri skulle få nedsatt skatt måste liknande bryggerier av samma storlek från andra medlemsstater också få nedsatt skatt. Vad Pål Jonson har angett, om att intentionen med
möjligheten är att den ska gynna inhemska produkter, är således inte korrekt.
Stockholm den 11 december 2019
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.