FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2019/20:547 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-05
- Överlämnad
- 2019-12-06
- Anmäld
- 2019-12-09
- Svarsdatum
- 2019-12-18
- Sista svarsdatum
- 2019-12-18
- Besvarad
- 2019-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Inom kort blir barnkonventionen svensk lag genom inkorporering, vilket innebär att konventionernas originaltext eller originaltexter tillämpas direkt som lag.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ratificerades av Sverige år 2008. Konventionen innehåller 50 artiklar som beskriver vilka mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har och vad som krävs för att inte kränka dessa rättigheter. Den utgår ifrån att det går att ta bort och förebygga funktionshinder genom förändringar i miljö och omgivning.
Det betyder att alla som har olika funktionsnedsättningar ska kunna vara en del av samhället på samma villkor som andra. Den som har en funktionsnedsättning, eller flera, får inte diskrimineras.
Internationella konventioner blir inte automatiskt gällande rätt när de ratificeras. De är bindande för staten men kan inte tillämpas direkt av myndigheter eller domstolar. Ratificering innebär alltså inte att en konvention blir svensk lag. För att en konvention ska kunna tillämpas direkt krävs det att rättigheterna skrivs in i svensk lag. I dag når LSS inte upp till sitt mål, den kan inte garantera alla människors lika rätt.
För att kunna garantera varje medborgare sina rättigheter är det av stor vikt och betydelse att Sverige även tar ställning till att anta FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som lag. Genom att göra konventionen till svensk lag kan rättigheterna i konventionen åberopas av olika myndigheter och i domstol, vilket är viktigt eftersom beslut om exempelvis rätt till stöd enligt LSS påverkar individers möjligheter till nyttjande av mänskliga rättigheter.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Kommer ministern att verka för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i likhet med barnkonventionen, blir svensk lag?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:547 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/
05119/FST
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:547 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig om jag kommer att verka för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i likhet med barnkonventionen, blir svensk lag.
Det mest förekommande sättet att införliva konventionsåtaganden i svensk rätt är genom transformering, vilket innebär att i den utsträckning det anses behövligt, införa eller ändra svenska bestämmelser så att de överensstämmer med konventionens krav eller genom konstaterande av normharmoni. Det vill säga att innehållet i svensk rätt redan överensstämmer med konventionen, vilket innebär att några lagändringar inte är nödvändiga.
När det gäller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har både konstaterandet av normharmoni och transformering använts. I samband med tillträdandet gjordes en genomgång av Regeringskansliet hur svensk lagstiftning och övriga förhållanden i Sverige förhöll sig till konventionen. Några lagstiftningsåtgärder bedömdes inte behövas för att Sverige skulle kunna tillträda konventionen, eftersom svensk rätt ansågs stå i god överensstämmelse med konventionens bestämmelser. Vidare är domstolar och andra myndigheter skyldiga att så långt det är möjligt tolka svenska interna rättsregler på ett sådant sätt att de blir förenliga med Sveriges konventionsåtaganden om de mänskliga rättigheterna (s.k. fördragskonform tolkning). Vid detta tillfälle drogs samtidigt slutsatsen att mycket återstår att göra i det funktionshinderspolitiska arbetet innan Sverige på alla punkter kan anses uppfylla de åtaganden och krav som konventionen innebär och att konventionen skulle utgöra ett viktigt måldokument i detta arbete.
Den enda konvention om mänskliga rättigheter som har inkorporerats i sin helhet i svensk lag är den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen). Efter att ha varit gällande i Sverige i snart 30 år kommer nu även barnkonventionen att inkorporeras i svensk lag den 1 januari 2020. Regeringen har för avsikt att först samla erfarenheterna av tillämpningen av barnkonventionen, innan ytterligare överväganden gällande inkorporering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i svensk rätt kan bli aktuella.
Stockholm den 18 december 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.