Ohälsa bland småbarnsföräldrar
Skriftlig fråga 2019/20:583 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-06
- Överlämnad
- 2019-12-06
- Anmäld
- 2019-12-09
- Svarsdatum
- 2019-12-18
- Sista svarsdatum
- 2019-12-18
- Besvarad
- 2019-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Den psykiska ohälsan bland barn och vuxna ökar lavinartat, särskilt bland kvinnor som fått sitt andra barn. Sjukskrivningar på grund av just psykisk ohälsa motsvarar numera hälften av alla sjukskrivningar i Sverige.
Regeringen bedriver aktivt en politik för att mödrar snarast möjligast efter graviditet ska återgå till arbetslivet. Motiveringen har varit att det genererar ett jämställt samhälle. Genom att den andre föräldern tar ut en minst lika stor andel föräldradagar så menar regeringen att man når det målet fortare.
Det är givetvis positivt att båda föräldrarna gemensamt tar sitt föräldraansvar, och vi uppmuntrar familjerna att alltid utgå ifrån vad som passar just dem bäst.
I en rapport från Försäkringskassan konstateras att antalet uttagna föräldradagar bland pappor har ökat, att antalet dagar av obetald ledighet från mamman har ökat och att den psykiska ohälsan bland mammor som får sitt andra barn har ökat.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad avser statsrådet att göra för att öka kunskapen om det eventuella sambandet mellan kvinnors psykiska ohälsa och den ökade pressen att snabbt återgå till arbetslivet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:583 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
S2019/
0
5133/SF
Socialdepartementet
Socialförsäkringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:583 av Linda Lindberg (SD)
Ohälsa bland småbarnsföräldrar
Linda Lindberg har frågat mig vad jag avser att göra för att öka kunskapen om det eventuella sambandet mellan kvinnors psykiska ohälsa och den ökade pressen att snabbt återgå till arbetslivet.
Föräldraförsäkringen har under de senaste fyrtio åren haft positiva effekter på föräldrars arbetsmarknadssituation genom att göra det möjligt för föräldrarna att vara hemma med barnen när de är små och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv och arbetsliv. Kvinnor och män arbetar i dag ungefär lika mycket men fördelningen av betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete är fortfarande ojämställd.
Försäkringskassan har undersökt om det finns ett orsakssamband mellan graden av jämställdhet i hemmet och föräldrars sjukfrånvaro (Socialförsäkringsrapport 2015:3). Studien visar att förstagångsföräldrar som lever i situationer som kan betecknas som jämställda eller föräldrar som är dubbelarbetande har högre sjukfrånvaro än de som har en mer traditionell arbetsfördelning med mannen som huvudförsörjare. Att dubbelarbete leder till ökad påfrestning och sjukfrånvaro är i linje med vad som framförts i den vetenskapliga litteraturen. Att jämställda situationer innebär högre sjukfrånvaro kan enligt rapporten bero på att det skapar påfrestningar att bryta med rådande normer om kvinnligt och manligt beteende. Jämställdhet kräver också mer förhandling och planering när båda parter delar ansvaret för hem och familj.
Olika jämställdhetsreformer inom socialförsäkringen har inneburit att mäns uttag av föräldrapenning har ökat. Reformerna har därmed bidragit till en jämnare fördelning av ansvaret för barnen, vilket i sin tur kan påverka föräldrarnas totala arbetsbelastning. Försäkringskassans studie kan dock inte påvisa några effekter av jämställdhetsreformerna på föräldrarnas framtida sjukfrånvaro.
En studie från IFAU (Kvinnors större föräldraansvar och högre sjukfrånvaro, rapport 2013:7) har visat att familjebildning ökar kvinnors sjukfrånvaro i jämförelse med mäns och att skillnaden kvarstår så länge som 16 år efter det första barnets födelse. Att kvinnor är mer sjukfrånvarande än män förklaras i rapporten med att mammors större familjeansvar leder till en sämre förankring i arbetslivet, vilket i sin tur sänker tröskeln för att sjukskriva sig. Det finns inget påvisat samband mellan föräldraledighetens längd och psykisk ohälsa.
I Sverige finns det, genom bl.a. föräldraförsäkringen och en väl utbyggd förskola, goda möjligheter för föräldrar att ta ett stort ansvar för barn och att samtidigt förvärvsarbeta. Detta medför att kvinnor förvärvsarbetar i mycket hög grad även under småbarnsåren vilket bidrar till ekonomisk självständighet. Samtidigt ges möjligheter för både män och kvinnor att vara föräldralediga under en, i internationell jämförelse, lång period. Studier visar att sjukfrånvaron ökar under småbarnsåren för båda könen. Det är möjligt att erfarenheter av att småbarnsåren i högre grad delas gör att attityderna till småbarnsföräldrar som arbetskraft successivt förändras. Arbetslivets förmåga att anpassa arbetsvillkoren till den särskilda påfrestning som småbarnsåren innebär är en viktig folkhälsofråga. Även arbetsmiljön är en viktig del i detta sammanhang, där arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsbelastningen och att se till att resurser anpassas till kraven i arbetet och att vidta åtgärder.
Psykisk hälsa är en prioriterad fråga för regeringen. Målet är att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa samt förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser. På fem år har satsningen på psykisk hälsa mer än fördubblats, från 1 miljard kronor till 2,2 miljarder kronor nästa år.
Stockholm den 18 december 2019
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.