Åtgärder för utsatta områden

Skriftlig fråga 2019/20:587 av Angelica Lundberg (SD)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

Sverige har enligt polisen i dagsläget 60 områden som klassas som utsatta, varav 32 klassas som särskilt utsatta eller ligger i riskzonen för att bli särskilt utsatta. Definitionen av ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karakteriseras av en låg socioekonomisk status och där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis hot och utpressning, eller indirekta, som:

• offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man
• narkotikahandel som bedrivs öppet
• ett utåtagerande missnöje med samhället

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. Det kan även förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägande och anmälare i området. Situationen i området innebär att det är svårt eller näst intill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning. Många gånger har det också skett en normalisering, vilket har lett till att varken polisen eller de boende reflekterar över det avvikande läget i området. I dessa områden är otryggheten hög, ohälsan utbredd och andelen barn med övervikt och dålig tandhälsa mycket högre än riksgenomsnittet. Andelen områden med stora problem har ökat sen man började mäta 2015. I dag är antalet särskilt utsatta områden hela 22 stycken, att jämföra med 15 stycken då – en ökning med 46 procent. Problemen är uppenbart mycket stora, och åtgärder måste vidtas för att stoppa den negativa utvecklingen.

I vårt grannland Danmark klassas ett område som ghetto om tre av nedanstående kriterier är uppfyllda. Många av områdets invånare saknar arbete eller utbildning. Endast utbildningar godkända i Danmark räknas.

• Många av områdets invånare har folkeskole som högsta utbildningsnivå.
• Många av områdets invånare har låg inkomst.
• Många av områdets invånare har blivit dömda för kriminalitet, tre gånger fler än riksgenomsnittet.
• Fler än hälften av områdets invånare är icke-västliga invandrare eller efterkommande. 

I november 2018 enades danska Socialdemokraterna, Dansk Folkeparti, Venstre, Liberal Alliance, Konservative och Socialistisk Folkeparti om ett ghettopaket för att skapa ett Danmark utan parallella samhällen. Paketet innebär att områden som under fyra års tid inte kommit till rätta med problemen uppgraderas till hårt ghetto. Kravet är att hårda ghetton ska ombilda, sälja eller riva 60 procent av sitt bestånd senast 2030 för att få bukt med problemen. Vidare innebär paketet förbud mot inflyttning i dessa områden för människor med försörjningsstöd, krav på uppdelning på förskolor för att minska segregation, språktest i förskoleklass, förtur till lägenheter i området för personer med jobb och längre utbildning samt möjlighet för polisen att upprätta särskilda zoner där straffet för vissa brott fördubblas.

Jag vill därför fråga statsrådet Mikael Damberg: 

Finns det några lärdomar från det danska sättet att hantera utsatta områden som statsrådet kommer att använda sig av i arbetet med att motverka parallella samhällen i Sverige?