Vårdmomsen och januariöverenskommelsen
Skriftlig fråga 2019/20:60 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-26
- Överlämnad
- 2019-09-26
- Anmäld
- 2019-09-27
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Januariöverenskommelsen är något som den rödgröna regeringen alltid håller fram som det viktigaste samarbetsdokumentet och som en garant för att Centerpartiet och Liberalerna ska ge sitt stöd till den rödgröna regeringen. Den 1 juli införde Skatteverket 25 procents moms på köp av vård- och omsorgstjänster. Denna så kallade vårdmoms drabbar en redan hårt pressad vård- och omsorgssektor. Köp av konsulttjänster samt av hyrläkares och hyrsjuksköterskors tjänster utgjorde 2018 en kostnad på ca 5,4 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat varje år sedan 2011; ökningstakten har dock avtagit.
Utvecklingen skiljer sig stort åt i olika regioner och mellan olika områden (primärvård, psykiatri etcetera). Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Kommuner och regioner får kompensation för den ökade momskostnaden, men de alternativa driftsformerna ska ta dessa pengar ur eget kapital. Momskostnaden för hyrpersonal innebär en kostnad på ca 1,4 miljarder kronor per år. Det är pengar som det offentliga kompenseras för, och då uppstår en märklig ekvation. Var ska dessa 1,4 miljarder kronor tas ifrån? Ska vi höja skatten i alla regioner för att kompensera för Skatteverkets vårdmoms? Den rödgröna regeringen har utlovat en momskompensation till alternativa driftsformer på 210 miljoner kronor per år. I Sverige har vi 21 regioner som ska dela på denna summa. I den högt hållna januariöverenskommelsen står det i flera punkter att det ska råda konkurrensneutralitet oavsett driftsform inom vård och omsorg. Om inte regeringen enligt riksdagens tillkännagivande skyndsamt ändrar lagstiftningen så att vård- och omsorgstjänster blir momsbefriade som de var före den 1 juli bryter den rödgröna regeringen tydligt mot sin överenskommelse.
Min fråga till socialminister Lena Hallengren blir därför följande:
Hur ska skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner kronor finansieras, och hur ställer sig socialministern till att januariöverenskommelsen, vars alla punkter regeringen påstår ska uppfyllas, bryts om inte regeringen snarast gör en lagändring och gör vård- och omsorgstjänster momsbefriade igen som de var före den 1 juli?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:60 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2019/
03303/S2
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:60 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Vårdmomsen och januariöverenskommelsen
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat socialministern hur skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner kronor ska finansieras, och hur socialministern ställer sig till att januariöverenskommelsen, vars alla punkter regeringen påstår ska uppfyllas, bryts om inte regeringen snarast gör en lagändring och gör vård- och omsorgstjänster momsbefriade igen som de var före den 1 juli?
Frågan har överlämnats till mig.
Högsta förvaltningsdomstolen tolkade i avgörandet HFD 2018 ref. 41 mervärdesskattelagens regler i ljuset av EU-rätten och kom fram till att bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från mervärdesskatteplikt. Skatteverket kom därefter med ett ställningstagande om uthyrning av personal inom vårdsektorn där myndigheten talar om hur man tolkar domen. Ställningstagandet tillämpas sedan den 1 juli av Skatteverket.
Hela kostnadsökningen för mervärdesskatten faller inte på privata utförare. En stor andel faller på landstingen för deras upphandling av bemanningstjänster. Sådana kostnader för mervärdesskatt får landstingen full kompensation för av staten enligt det särskilda ersättningssystem som finns för kommuner och landsting. Utöver detta kan landstingen söka en schablonersättning från staten för kostnader för mervärdesskatt som avser verksamhet som bedrivs i extern regi på uppdrag av landstingen. Schablonersättningens nivå utgår från andelen kostnader för mervärdesskatt i landstingens verksamhet. Systemets syfte är att kostnaden för mervärdesskatt inte ska påverka om landstinget väljer att utföra sjukvård i egen regi eller upphandla verksamheten från privata utförare. Ersättningen till privata vårdgivare bestäms inom ramen för de upphandlingar som landstingen genomför, inte genom beslut av riksdag eller regering.
Regeringen har därutöver i budgetpropositionen föreslagit ett tillfälligt statsbidrag till landstingen för att de ska kunna ersätta de aktörer som berörs av mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården. Satsningen omfattar 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod och möjliggör för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.
I budgeten aviseras även att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger ska förslag lämnas.
Stockholm den 9 oktober 2019
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.