Riktlinjer gällande okända gärningsmän

Skriftlig fråga 2019/20:709 av Ellen Juntti (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-19
Överlämnad
2019-12-20
Sista svarsdatum
2020-01-03
Svarsdatum
2020-01-10
Besvarad
2020-01-10
Anmäld
2020-01-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

År 2017 beslutade Åklagarmyndigheten om nya riktlinjer för anhållande av unga i åldern 15–17 år. Dessa riktlinjer innebär att anhållande ska användas med stor restriktivitet. Detta gäller även om gärningsmannen är okänd.

För en okänd ung person som är misstänkt för misshandel, ett brott som har ett straffvärde på 2–3 månaders fängelse för en vuxen och dagsböter för en ungdom, är det uteslutet med ett anhållande enligt de nya riktlinjerna. Detta trots att den misstänkte är okänd och åldern därmed inte är fastställd, och där den misstänkte i många fall kan misstänkas vara över 18 år .

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att underlätta möjligheterna för Åklagarmyndigheten att hantera och anhålla personer vars identitet inte kan fastställas?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:709 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)




Svar på frågorna 2019/20:708 och 2019/20:709 av Ellen Juntti (M)
Riktlinjer för anhållande av unga och Riktlinjer gällande okända gärningsmän

Ellen Juntti har frågat mig om jag anser att Åklagarmyndighetens riktlinjer om anhållande av barn är rimliga och, om inte, om jag avser att vidta åtgärder i skärpande riktning. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta i syfte att underlätta möjligheterna för Åklagarmyndigheten att hantera och anhålla personer, framför allt unga personer, vars identitet inte kan fastställas. Jag väljer att besvara båda dessa frågor samtidigt.

Sedan lång tid och i internationell samsyn gäller särskilda regler för barn i rättsprocessen. Ett exempel på det är reglerna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Sverige ska enligt konventionen, som blev svensk lag den
1 januari 2020, säkerställa att anhållande och annat frihetsberövande av ett barn endast används som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. I linje härmed anhålls endast de barn som misstänks för allvarliga brott. För det fall den misstänkte är okänd finns utökade möjligheter till anhållande. Detta kommer till uttryck i både lagar och riktlinjer. Svensk lag och Åklagarmyndighetens riktlinjer behöver stämma överens med Sveriges internationella åtaganden.

För att stärka samhällets förmåga att hantera brott begångna av unga personer har regeringen nyligen beslutat om att tillsätta en utredning som har i uppdrag att göra en bred översyn av reglerna om utredningar mot barn som begår brott. Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar mot barn. Tidiga och ändamålsenliga insatser från samhällets sida för barn som begår brott kan hindra en negativ spiral och bidra till att barnet får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Det ingår därför i utredarens uppdrag att bl.a. se över systemet med bevistalan och ta ställning till om även åklagare bör kunna initiera en bevistalan samt analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga.

För regeringen är brottsbekämpningen en högt prioriterad fråga. Personrån och misshandel är allvarliga och integritetskränkande brott och ska bekämpas med samhällets fulla kraft. Unga ska inte begå brott eller befinna sig i sammanhang där brott begås. Därför bedriver regeringen ett arbete på bred front för att stärka polisen med fler medarbetare, skärpa straffen och genomföra långsiktiga brottsförebyggande åtgärder. Genom regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten i 34-punktsprogrammet vidtas flera kraftfulla åtgärder både för att bekämpa kriminaliteten och för att lösa brottens orsaker på längre sikt.

Stockholm den 9 januari 2020

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.