Cirkulär ekonomi

Skriftlig fråga 2019/20:729 av Lotta Finstorp (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-09
Överlämnad
2020-01-09
Anmäld
2020-01-14
Svarsdatum
2020-01-22
Sista svarsdatum
2020-01-22
Besvarad
2020-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

De globala målen och Agenda 2030 är en ambitiös agenda för hållbar utveckling som världens länder har antagit. Den cirkulära ekonomin kommer att bli ett allt viktigare verktyg framöver för att uppnå de 17 globala målen i Agenda 2030. En del i den cirkulära ekonomin är att fler varor och produkter repareras och renoveras i stället för att köpa nytt. För att detta ska bli verklighet krävs i många fall yrkeskompetens.

Medelåldern bland de yrkesverksamma hantverkarna är hög, och pensionsavgångarna kommer inom en snar framtid att medföra stora behov av nyutbildad arbetskraft. Detta innebär inte bara att vissa yrken i framtiden riskerar att helt dö ut, utan det riskerar också statusen inom hantverkskunnandet.

Det finns över 300 hantverksyrken, och ett väldigt tydligt exempel är att det de närmaste åren kommer att behövas fler personer med hantverksutbildning. Bara inom trä- och möbelindustrin, för att konkret nämna en bransch, behövs 8 000 personer, samtidigt som utbudet av utbildade snickare är mycket begränsat.

Mot bakgrund av den kommande bristen på hantverksutbildade personer inom olika områden vill jag ställa följande fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin:


Vilka åtgärder avser miljö- och klimatministern att vidta för att säkerställa att en större del av ekonomin ställs om till att bli cirkulär genom renovering och reparation inom områden där detta är möjligt? 

Svar på skriftlig fråga 2019/20:729 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2020/

00038/Ke

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:729 av Lotta Finstorp (M)
Cirkulär ekonomi

Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att en större del av ekonomin ställs om till att bli cirkulär genom renovering och reparation inom områden där detta är möjligt.

Utvecklingen mot en cirkulär ekonomi är central för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, bidra till miljö- och klimatmålen och flera av de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030. Omställningen till en cirkulär ekonomi är även viktig för regeringen eftersom den kommer att innebära stora möjligheter till stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning.

Regeringen kommer att genomföra flera åtgärder inom detta område under mandatperioden. Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, ska utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi stärkas. Regeringen kommer att ta fram en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Därutöver ska bland annat ett producentansvar för textil införas, krav på pant utvidgas till fler produkter och en utredning om så kallade produktpass tillsättas.

Regeringen har även vidtagit flera åtgärder för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi. För att förändra konsumtionsmönstren av varor och tjänster genom att stimulera återanvändning av varor har regeringen sänkt mervärdesskatten från 25 procent till 12 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne samt infört en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.

Nya ekonomiska styrmedel kan göra kretsloppstänk ännu mer attraktivt för den enskilde. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att se över möjligheterna att införa ekonomiska styrmedel för att främja cirkulär ekonomi, däribland en utredning om skatt på engångsartiklar.

Enligt januariavtalet ska det införas ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler.

Lotta Finstorp har även ställt en fråga till min kollega statsrådet Ekström om bristen på hantverkare (fråga 2019/20:727). Som framgår av svaret på den frågan fyller de traditionella hantverksyrkena en viktig funktion ur ett hållbarhetsperspektiv där hantverkare inom dessa yrken bidrar genom att t.ex. underhålla och renovera möbler, interiörer och kulturföremål. På så sätt kan de bidra till en cirkulär ekonomi. Inom gymnasieskolans hantverksprogram finns utbildningar som leder mot yrken som finsnickare, guld- eller silver-smed, urmakare, glasblåsare och tapetserare. Denna typ av utbildningar har ofta ett begränsat elevunderlag. Även på eftergymnasial nivå finns möjlighet att utbilda sig inom olika hantverksyrken. Attraktionskraft för yrkesprogrammen generellt sett är en viktig fråga som regeringen driver tillsammans med parterna på arbetsmarknaden. Det sker bl.a. genom trepartssamarbetet inom ramen för World Skills Sweden (WSS) vars insatser i stor utsträckning handlar om att locka fler unga kvinnor och män att välja en gymnasial yrkesutbildning. I BP har 15 miljoner kronor avsatts för att finansiera verksamheten inom WSS.

Stockholm den 22 januari 2020

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.