Parisavtalet i kommande handelsavtal

Skriftlig fråga 2019/20:760 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-16
Överlämnad
2020-01-16
Anmäld
2020-01-17
Svarsdatum
2020-01-29
Sista svarsdatum
2020-01-29
Besvarad
2020-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

I december 2019 presenterade regeringen Sveriges export- och investeringsstrategi. Strategin på över 30 sidor kan ses som en uppdatering och uppföljning av den exportstrategi som presenterades hösten 2015 och består huvudsakligen av fem strategiska målsättningar med flertalet viljeriktningar och åtgärdsförslag kopplade till sig.

Hållbarhet och klimat är genomgående i strategin, och Agenda 2030 och Parisavtalet nämns tillsammans 33 gånger. Under den strategiska målsättningen nummer tre, Sverige ska vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel, uttrycks bland annat följande bland regeringens förslag på insatser: Sverige ska verka för fler djupa och breda frihandelsavtal mellan EU och tredje part, att dessa tar hänsyn till miljö och hållbarhet, inklusive Parisavtalet.

Sverigedemokraterna är inte främmande till att nyttja handelspolitiken som medel mot önskvärda mål, till exempel stärkt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Att betona just Parisavtalet är inte nytt på området, senast hösten 2019 hotade Frankrikes president Emmanuel Macron med att inte signera frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur om Brasilien lämnade Parisavtalet.

Den frågeställning som väcks berör därför inte regeringens förslag om att nyttja frihandelsavtal som medel i målet om ökat klimatarbete. Däremot vore det inte önskvärt att eventuell symbolorienterad och ineffektiv klimatpolitik tillåts begränsa Sveriges handel, varpå jag önskar veta hur långt regeringen är villig att gå på området.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka åtgärder är regeringen villig att vidta för att säkerställa att framtida handelsavtal som EU tecknar å Sveriges vägnar innehåller de efterfrågade kraven om miljö och hållbarhet, och är regeringen villig att till exempel stoppa handelsavtal om dessa inte är underordnade Parisavtalet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:760 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Hallberg

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:760 av Tobias Andersson (SD)
Parisavtalet i kommande handelsavtal

Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är villig att vidta för att säkerställa att EU:s framtida handelsavtal innehåller krav om miljö och hållbarhet. Tobias Andersson har också frågat om regeringen är villig att stoppa handelsavtal om dessa inte är underordnade Parisavtalet.

Regeringen lägger stor vikt vid att handelspolitiken, liksom alla andra politikområden, ska bidra till klimatarbetet och Parisavtalets genomförande. Detta är den nyligen av regeringen antagna Export- och investeringsstrategin ett tydligt exempel på. Strategin har ett genomgripande fokus på hållbarhet i alla dess tre dimensioner och här har inte minst handelsavtalen en viktig roll att spela. I samband med att den nya strategin antogs presenterade regeringen även en ny plattform för hållbart internationellt företagande som lyfter fram vikten av att handel och företagande bidrar till hållbar utveckling.

Sveriges klimatpolitiska ramverk ger en bred och långsiktig politisk förankring av hur Sverige ska ta ansvar och ställa om alla delar av samhället för att nå klimatmålen. Det klimatpolitiska ramverket tydliggör att Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalet och möjliggöra att nå dess 1,5-gradersmål. På handelsområdet innebär detta att agera både nationellt, inom EU och inom Världshandelsorganisationen (WTO).

Att Export- och investeringsstrategin ska bidra till de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och uppfyllandet av Parisavtalet är en övergripande målsättning. Inom handelspolitiken ska Sverige vara pådrivande för en fri, hållbar och rättvis internationell handel, och drivande i EU-diskussionen om samstämmighet mellan klimat- och handelspolitiken och hur EU:s handelspolitik kan bidra i klimatarbetet. En av målsättningarna för regeringen är att Sverige ska verka för fler djupa och breda frihandelsavtal mellan EU och tredje part, att dessa tar hänsyn till miljö och hållbarhet, inklusive Parisavtalet.

EU:s handelspolitik utgör ett viktigt verktyg för att främja en hållbar utveckling i världen. Det är av avgörande betydelse att våra handelspartners bidrar till att bekämpa klimatförändringarna. I konkreta termer betyder detta att genomföra Parisavtalet.

EU:s frihandelsavtal innehåller numera särskilda skrivningar om klimat och Parisavtalets genomförande i avtalens hållbarhetskapitel. Samarbete kring liberalisering och spridning av klimatvänliga varor och teknologi är också viktiga delar. Sverige avser i WTO-förhandlingar driva på för att generellt avskaffa tullar och handelshinder inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, så att dessa kan bidra till att öka takten i klimatomställningen. Sverige uppmanar kommissionen att analysera möjligheten att inkludera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal, inklusive frihandelsavtal med tredje part. Handelsavtalen, och framför allt hållbarhetskapitlen, innebär också en viktig plattform för att lyfta klimatarbetet med partnerländer, inklusive genomförande av Parisavtalet.

Regeringen är pådrivande för att stärka genomförandet och efterlevnad av handelsavtalens hållbarhetskapitel. Här handlar det både om att våra handelspartners ska uppfylla de åtaganden som avtalen innehåller och om att utveckla samarbetet. För hållbarhetskapitlens del finns en särskild mekanism för tvistlösning som innebär att om en part inte uppfyller sina åtaganden kan en oberoende expertkommitté tillsättas för ett utlåtande och rekommendationer på åtgärder. Inför att EU ingår nya frihandelsavtal genomförs även särskilda hållbarhetsanalyser, s.k. Sustainability Impact Assessments. Sverige är en drivande aktör för att dessa hållbarhetsanalyser ska göras tidigt och på så sätt kunna spela in i förhandlingsarbetet.

Sammanfattningsvis utgör handelsavtal ett viktigt medel för att främja klimatarbetet inklusive för att driva på partnerländer i att bidra i det globala klimatarbetet och i genomförandet av Parisavtalet.

Stockholm den 28 januari 2020

Anna Hallberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.