Cancerläkemedel
Skriftlig fråga 2019/20:781 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-21
- Överlämnad
- 2020-01-22
- Anmäld
- 2020-01-23
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
En viktig rapport (Användning av nya cancerläkemedel) från Regionala cancercentrum i samverkan slår fast att uppföljningen kräver stor försiktighet i tolkningen av data. Med detta sagt är det helt centralt att generellt se och förstå att det tar alldeles för lång tid innan nya kraftfullare cancerläkemedel når ut till cancerpatienten i Sverige, alldeles oavsett bostadsort. Den process som i genomsnitt tar några månader i Danmark kan ibland ta år i Sverige. Det är helt orimligt.
Det finns exempel på cancerläkemedel som nära tre gånger så många patienter i Danmark och Norge fått tillgång till de första åren jämfört med Sverige. I vissa regioner i Sverige får fyra gånger fler cancerpatienter möjlighet till nya behandlingar jämfört med patienter boende i andra regioner. Det här är helt oacceptabelt. Den ojämlika utvecklingen av tillgången till nya cancerläkemedel och behandlingar måste brytas.
I Region Kalmar är det nära nio av tio människor med lungcancer som inte får sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid, medan motsvarande situation i Uppsala är att fyra av tio får det inom den maximala väntetiden. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys beskriver läget på följande träffsäkra sätt: Omotiverat olika. Socioekonomiska och regionala skillnader i cancervården. Dessa skillnader visar myndigheten har vanligtvis organisatoriska orsaker, det vill säga regionernas arbete med hur vården styrs och organiseras.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka nya nationella åtgärder avser ministern att genomföra i syfte att öka patienters möjligheter till jämlik tillgång till cancerläkemedel inom cancervården i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:781 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/00300/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:781 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Cancerläkemedel
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka nya nationella åtgärder jag avser att genomföra i syfte att öka patienters möjlighet till jämlik tillgång till cancerläkemedel inom cancervården i Sverige.
De senaste åren har det skett en snabb utveckling av cancerläkemedel, vilket ger hopp om lindring och bot för fler patienter. Detta är naturligtvis mycket positivt. Samtidigt är flera av de nya läkemedlen kostsamma, och i vissa fall finns begränsad kunskap om läkemedlets nytta vid introduktionen. Avgörande är dels att hitta rätt behandling till rätt patient i rätt tid, dels att tillgången till nya läkemedel ska vara jämlik.
Regionerna har det slutgiltiga ansvaret för införande av läkemedel, men staten stöder regionerna i det arbetet. Under de senaste åren har statens anslag för läkemedelsförmånerna ökat, bland annat för att möta den snabba utvecklingen av cancerläkemedel. Vidare har flera aktiviteter genomförts för att underlätta ett ordnat införande av nya läkemedel. En regiongemensam process presenterades 2015 och är implementerad mellan myndigheter, regioner och industri. I den ingår omvärldsanalys, beslut om nationell samverkan, hälsoekonomisk värdering, rekommendationer, införande- och uppföljningsprotokoll samt uppföljning. Syftet är att uppnå en jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig läkemedelsanvändning.
Läkemedel ingår även i flera av regeringens satsningar på cancerområdet. Inom ramen för 2020 års överenskommelse om cancervård ska landets regionala cancercentrum (RCC) i samverkan bidra till ökad följsamhet till läkemedelsregistreringen genom att stödja de kliniker som fullvärdigt deltar i inrapporteringen. Inom ramen för överenskommelsen stöder även RCC i samverkan införandet av strukturer och rutiner som möjliggör nationell, regional och lokal uppföljning av nya cancerläkemedel. Målet är att kunna följa om läkemedelsanvändningen är jämlik över Sverige och innebär ändamålsenlig och kostnadseffektiv resursanvändning.
Vidare har regeringen gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att följa upp cancerläkemedel och andra läkemedel i klinisk vardag. Förbättrade möjligheter till uppföljning i klinisk vardag ökar förutsättningarna för en ändamålsenlig introduktion av nya läkemedel.
Avslutningsvis vill jag påpeka att den analys som frågeställaren hänvisar till av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rör åren 2010–2016, det vill säga huvudsakligen under den dåvarande borgerliga regeringens tid vid makten. För att öka jämlikheten i cancervården har den S-ledda regeringen stött införande av standardiserade vårdförlopp (SVF). De syftar till att ge patienter med misstänkt cancer samma högkvalitativa utredning och behandling, oavsett var i landet man bor. I dag täcks 95 procent av alla cancerdiagnoser av SVF, och målet till 2020 om hur många cancerpatienter som ska utredas enligt dem har redan nåtts. Det är en framgång för cancervården.
Jag kommer att följa utvecklingen på läkemedelsområdet noga.
Stockholm den 29 januari 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.