Till innehåll på sidan

Den svenskflaggade handelsflottans storlek i händelse av kris eller krig

Skriftlig fråga 2019/20:797 av Hampus Hagman (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-23
Överlämnad
2020-01-24
Anmäld
2020-01-28
Svarsdatum
2020-02-05
Sista svarsdatum
2020-02-05
Besvarad
2020-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Att ha en stor och diversifierad svenskflaggad handelsflotta är viktigt ur flera perspektiv. En livskraftig svensk sjöfart är givetvis viktig för näringen i sig (i allt från rederier till maritim tillverkningsindustri och akademi), men det är också viktigt för all handelsberoende verksamhet i Sverige, både på import- och på exportsidan. Det är också viktigt för Sveriges trovärdighet och inflytande i internationella organisationer som IMO, där vi till exempel bör verka för hårdare internationella miljökrav och ett stärkt säkerhets- och arbetsmiljöarbete. En stor handelsflotta är, vilket ibland verkar glömmas bort, också viktig ur ett försvars- och försörjningsperspektiv.

I händelse av kris, krig eller krigsliknande tillstånd skulle sannolikt utländska fartyg som trafikerar Sverige i stor utsträckning flytta sin verksamhet till andra delar av världen och därmed lämna landet utan tillgång till nödvändiga transporter för landets försörjning. Antalet fartyg med svensk flagg skulle inte räcka för att täcka våra behov i ett sådant läge. I detta sammanhang kommer också diversifieringen av handelsflottan in, då det är nödvändigt att kunna operera olika fartygstyper för olika behov.

Det svenska försvaret stärks nu, och även om det går att diskutera hur snabbt detta behöver ske finns det en bred politisk enighet om att det måste ske. Men även kapaciteten i den svenskflaggade handelsflottan måste diskuteras ur detta perspektiv. I medierna figurerar uppgiften att Sverige behöver mellan 200 och 250 svenskflaggade fartyg av olika typer för totalförsvaret – i dag har vi 100.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Hur stor anser ministern och regeringen att handelsflottan behöver vara för att vara tillfredsställande i händelse av kris eller krig?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:797 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)



I2020/

00265

/TM

Infrastrukturdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:797 av Hampus Hagman (KD)
Den svenskflaggade handelsflottans storlek i händelse av kris eller krig

Hampus Hagman har frågat försvarsministern hur stor ministern och regeringen anser att handelsflottan behöver vara för att vara tillfredsställande i händelse av kris eller krig.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Antalet svenskflaggade fartyg i vår handelsflotta är en viktig fråga för regeringen och mig.

Efter en negativ trend med många utflaggningar införde därför regeringen för några år sedan det s.k. tonnagebeskattningssystemet. Regeringen har också genomfört vissa regelförenklingar och dessutom har delar av Transportstyrelsens tillsyn av svenska fartyg delegerats till klassificeringssällskapen. Dessa förändringar i kombination med parternas eget avtalsarbete har lett till en mer positiv utveckling.

Regeringen vill se fler svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Därför har vi initierat fler åtgärder som ytterligare kan stärka svensk sjöfart. Inom ramen för den nationella godstransportstrategin har tidigare en samordnare för sjöfart utsetts för att under en sexårsperiod jobba brett för att stärka såväl inrikes sjöfart som närsjöfart. Vi har gett Transportstyrelsen i uppdrag i regleringsbrevet för 2020 att se över hur man kan stärka förutsättningarna för specialsjöfarten under svensk flagg. Regeringen gav också förra året Trafikverket i uppdrag att verka för ett utökat och breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet. Upp till 100 miljoner kronor avsätts 2020 vilket är en fördubbling av Trafikverkets satsningar på sjöfartsforskning.

Jag kommer även fortsatt noga följa den svenska handelsflottans utveckling.

Stockholm den 5 februari 2020

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.