Ludvikamomsen

Skriftlig fråga 2019/20:817 av Tony Haddou (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-27
Överlämnad
2020-01-28
Anmäld
2020-01-29
Svarsdatum
2020-02-05
Sista svarsdatum
2020-02-05
Besvarad
2020-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Systemet med Ludvikamoms har funnits sedan 90-talet. I dag är det en överkompensation som gör att kommuner och regioner väljer att upphandla. Det är en orättvisa gentemot de ofta mindre kommuner som inte kan upphandla på samma sätt. Det gynnar storstadskommuner framför mindre kommuner. Det är också orättvist gentemot kommunala och regionala verksamheter som arbetar hårt för att ge kvalitativt god verksamhet och hårt mot brukare som tvingas byta utförare med några års mellanrum.

För kommunala nämnder är det av ekonomiska skäl ofta bättre att konkurrensutsätta verksamhet, inte på grund av att den privat drivna verksamheten är billigare eller effektivare utan på grund av Ludvikamomsen. I dag är det så inom sjukvård, tandvård, äldreomsorg och funktionshindersomsorg att om kostnaderna för den upphandlade verksamheten är lika stora som kostnaderna för den offentligt drivna verksamheten så är det ekonomiskt gynnsamt för regioner och kommuner att verksamheten drivs i privat regi på grund av statsbidrag på 6 procent i momskompensation.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Avser ministern att anpassa Ludvikamomsen till det verkliga kostnadsläget?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:817 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)




Svar på fråga 2019/20:817 av Tony Haddou (V)
Ludvikamomsen

Tony Haddou har frågat finansministern Magdalena Andersson om hon avser att anpassa Ludvikamomsen till det verkliga kostnadsläget.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Staten ersätter kommuner och regioner för kostnader för mervärdesskatt i verksamheter som inte är mervärdesskattepliktiga, t.ex. sjukvård, social omsorg och utbildning. Ersättning lämnas med en schablonersättning med viss procent av priset vid upphandling av dessa verksamheter från privata utförare. Syftet är att mervärdesskatten inte ska vara en kostnad och därmed inte påverka om kommunen eller regionen väljer att bedriva verksamheten i egen regi eller upphandla den från privata utförare.

Utredningen Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt har föreslagit en sänkning av nivån på schablonersättningen mot bakgrund av genomförda beräkningar (SOU 2015:93). Regeringen avser därutöver enligt budgetpropositionen för 2020 att tillsätta en utredning för att se över om det finns förutsättningar att införa en alternativ ordning för att neutralisera ökade kostnader för privata utförare som hyr in vårdpersonal. Ärendena bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Stockholm den 5 februari 2020

Lena Micko

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.