Mottagande av kvotflyktingar
Skriftlig fråga 2019/20:827 av Ludvig Aspling (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-29
- Överlämnad
- 2020-01-30
- Anmäld
- 2020-01-31
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Sista svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Aktuellt den 28 januari 2020 gav justitie- och migrationsminister Morgan Johansson exempel på vilka personer Sverige tar emot som kvotflyktingar. Statsrådet sa då att det exempelvis kan handla om yazidiska kvinnor.
Konflikterna i de områden från vilka Sverige tar emot kvotflyktingar har ofta etniska förtecken; inte sällan handlar det om en sekt av islam som förtrycker andra muslimer eller icke-muslimer. Det är väldokumenterat att de värst utsatta är kristna och andra minoriteter, som exempelvis yazidier.
Det står med andra ord klart att svenskt mottagande av kvotflyktingar bör fokusera på just dessa grupper. Huruvida så sker är dock oklart. Mig veterligen finns ingen statistik på etnisk eller religiös tillhörighet hos de personer som väljs ut som kvotflyktingar, detta trots att sådan tillhörighet torde vara en viktig del av asylskälen. Med tanke på det stora antalet personer kan det antas att sådan statistik inte skulle avslöja några personliga förhållanden eller stå i strid med svensk registerlagstiftning.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kommer ministern och regeringen att presentera statistik för religiös och etnisk tillhörighet hos de personer som väljs ut som kvotflyktingar, och varför sker inte detta i dag?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:827 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju20
20
/03
82
/POL
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:827 av Ludvig Aspling (SD)
Mottagande av kvotflyktingar
Ludvig Aspling har frågat mig om regeringen kommer att presentera statistik för religiös och etnisk tillhörighet hos de personer som väljs ut som kvotflyktingar och varför detta inte sker idag.
Genomförandet av den svenska flyktingkvoten bestäms i samråd mellan FN:s flyktingorgan (UNHCR), Migrationsverket och regeringen. Utgångspunkten för uttagningarna är de av UNHCR prioriterade flyktingsituationerna. Utsatta kvinnor och barn ska särskilt uppmärksammas eftersom de inte sällan drabbas av sexuellt och könsbaserat våld.
Det är i regel förbjudet för Migrationsverket att göra sökningar för att få fram ett urval av personer som exempelvis har ett visst etniskt ursprung. Enligt Migrationsverket förs inte statistik över etnisk eller religiös tillhörighet som skäl för uppehållstillstånd, varken för kvotflyktingar eller andra skyddsbehövande.
Stockholm den 5 februari 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.