Regionala skillnader i cancervården

Skriftlig fråga 2019/20:848 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Uppenbart oriktiga uppgifter sprids med Sveriges socialminister som avsändare. Moderaternas partistämma beslutade nyligen att en arbetsgrupp ska tillsättas för att bland annat utreda styrning, struktur, organisering och huvudmannaskap inom kommunal och regional hälso- och sjukvård. Denna grupp är ännu inte tillsatt. Socialministern påstår motsatsen och namnger en påhittad ordförande för gruppen.

Detta sker i stället för att ägna all kraft och fokus på att möta rättmätiga krav på nationellt ansvarstagande och ledarskap för att vända den pressade verklighet och utveckling som patienter och personal i vården beskriver över hela landet – inte bara i Stockholm. Låt oss ta cancervården som exempel. Riksdagens utredningstjänst har gjort en sammanställning, och deras rapport visar att väntetiderna inom svensk cancervård är oacceptabla.

I Östergötland får åtta av tio kvinnor med bröstcancer inte sin operation inom utlovad maximal väntetid. Detta kan jämföras med kvinnor som bor i Kronoberg, där åtta av tio kvinnor med bröstcancer får sin operation inom utlovad tid. I Västerbotten får nio av tio män med prostatacancer inte sin strålbehandling inom utlovad maximal väntetid. Detta kan jämföras med Västernorrland, där närmare tre av tio män med prostatacancer får sin strålbehandling inom utlovad tid.

I Kalmar, i socialministerns hemstad och region, får nära nio av tio människor med lungcancer inte sin första behandlingsstart inom maximal utlovad väntetid. Detta kan jämföras med Uppsala, där fyra av tio personer med lungcancer får sin första behandlingsstart inom utlovad tid. I Östergötland får sju av tio med hudcancer inte sin första behandling inom utlovad maximal väntetid. Detta kan jämföras med att nära nio av tio personer i Örebro får denna inom utlovad väntetid.

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

Vilken analys gör socialministern och vilka slutsatser drar hon av de växande regionala skillnaderna när det gäller väntetiderna i den svenska cancervården?