Till innehåll på sidan

Regionala skillnader i cancervården

Skriftlig fråga 2019/20:848 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-30
Överlämnad
2020-01-30
Anmäld
2020-01-31
Svarsdatum
2020-02-12
Sista svarsdatum
2020-02-12
Besvarad
2020-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Uppenbart oriktiga uppgifter sprids med Sveriges socialminister som avsändare. Moderaternas partistämma beslutade nyligen att en arbetsgrupp ska tillsättas för att bland annat utreda styrning, struktur, organisering och huvudmannaskap inom kommunal och regional hälso- och sjukvård. Denna grupp är ännu inte tillsatt. Socialministern påstår motsatsen och namnger en påhittad ordförande för gruppen.

Detta sker i stället för att ägna all kraft och fokus på att möta rättmätiga krav på nationellt ansvarstagande och ledarskap för att vända den pressade verklighet och utveckling som patienter och personal i vården beskriver över hela landet – inte bara i Stockholm. Låt oss ta cancervården som exempel. Riksdagens utredningstjänst har gjort en sammanställning, och deras rapport visar att väntetiderna inom svensk cancervård är oacceptabla.

I Östergötland får åtta av tio kvinnor med bröstcancer inte sin operation inom utlovad maximal väntetid. Detta kan jämföras med kvinnor som bor i Kronoberg, där åtta av tio kvinnor med bröstcancer får sin operation inom utlovad tid. I Västerbotten får nio av tio män med prostatacancer inte sin strålbehandling inom utlovad maximal väntetid. Detta kan jämföras med Västernorrland, där närmare tre av tio män med prostatacancer får sin strålbehandling inom utlovad tid.

I Kalmar, i socialministerns hemstad och region, får nära nio av tio människor med lungcancer inte sin första behandlingsstart inom maximal utlovad väntetid. Detta kan jämföras med Uppsala, där fyra av tio personer med lungcancer får sin första behandlingsstart inom utlovad tid. I Östergötland får sju av tio med hudcancer inte sin första behandling inom utlovad maximal väntetid. Detta kan jämföras med att nära nio av tio personer i Örebro får denna inom utlovad väntetid.

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

 

Vilken analys gör socialministern och vilka slutsatser drar hon av de växande regionala skillnaderna när det gäller väntetiderna i den svenska cancervården?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:848 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/

00457/FS

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:848 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Regionala skillnader i cancervården

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilken analys jag gör och vilka slutsatser jag drar av de växande regionala skillnaderna när det gäller väntetiderna i den svenska cancervården.

När det gäller väntetidsläget i cancervården finns en spridning mellan såväl cancerdiagnoser som regioner. Mellan 2017 och 2019 var dock väntetidsläget på nationell nivå avseende cancer generellt sett oförändrat.

I sammanhanget är det viktigt att uppmärksamma att cancervården utvecklas. Fler överlever cancer och genom de standardiserade vårdförloppen (SVF) har det byggts upp ett gemensamt och likvärdigt system för utredning av misstänkt cancer. SVF:erna bygger på de nationella vårdprogrammen. Redan 2018 uppnåddes målet om att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF. Enligt färsk statistik utreds 77 procent av alla med misstänkt cancer på samma sätt, oavsett var i landet man bor.

Tack vare arbetet med SVF får allt fler cancerpatienter uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad professionell process i samband med utredning och behandling. Enkätundersökningar av SVF-arbetet visar också att cancerpatienternas nöjdhet med vården har förbättrats i dessa avseenden.

Inom ramen för de standardiserade vårdförloppen finns ambitiöst satta så kallade maximala ledtider. De utgör ingen utlovad vårdgaranti, utan är mycket högt ställda mål om hur lång tid de olika momenten minst behöver ta för att kunna utföras med god kvalitet. Trots att de är högt ställda ska samhället sträva mot att nå målen för ledtiderna.

Därför fortsätter regeringen att utöka satsningarna för att korta väntetiderna. En halv miljard kronor riktas fortsatt direkt till cancervården. Vidare beslutade regeringen strax före jul att tillföra 4,7 miljarder kronor under 2020 för att bland annat intensifiera arbetet med att öka tillgängligheten genom en uppdaterad kömiljard och förbättrad patientsäkerhet. De nu närmare tre kömiljarderna syftar till att korta köerna i hela hälso- och sjukvården, inklusive cancervården. Förutom dessa medel har regeringen i dagarna fattat beslut om 6,25 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Primärvården har en viktig roll i SVF:erna, bl.a. för tidig upptäckt.

Svenska folket förtjänar en ännu bättre, mer jämlik cancervård med kortare väntetider.

Stockholm den 11 februari 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.