Korrelationen mellan betyg och nationella prov
Skriftlig fråga 2019/20:888 av Robert Stenkvist (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-03
- Överlämnad
- 2020-02-05
- Anmäld
- 2020-02-06
- Svarsdatum
- 2020-02-12
- Sista svarsdatum
- 2020-02-12
- Besvarad
- 2020-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I september 2017 lade regeringen och statsrådet Anna Ekström en proposition (2017/18:14), som riksdagen biföll, där en ordning stipulerades att betygen skulle kopplas hårdare till de nationella proven, detta för att förhindra den uppenbara betygsinflation som då låg för handen. Jag undrar om det finns tillförlitlig statistik över hur utvecklingen med betygsinflationen gått efter att propositionen trätt i kraft.
Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är:
Har man kunnat märka en statistiskt signifikant minskad betygsinflation efter att proposition 2017/18:14 trätt i kraft, och är ministern annars beredd att vidta ytterligare åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:888 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/00353/GV
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:888 av Robert Stenkvist (SD)
Korrelationen mellan betyg och nationella prov
Robert Stenkvist har frågat mig om man har kunnat märka en statistiskt signifikant minskad betygsinflation efter att proposition 2017/18:14 trätt i kraft, och om jag annars är beredd att vidta ytterligare åtgärder.
Frågan är föranledd av riksdagens ställningstagande till propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14), där det föreslogs att det vid betygssättningen i ett ämne eller kurs som det ges nationellt prov i ska elevens resultat på det nationella provet särskilt beaktas. Denna bestämmelse, som syftar till att öka rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssättningen, har införts i skollagen och gäller från och med höstterminen 2018.
Statens skolverk, som är statistikansvarig myndighet för skolväsendet, har i uppdrag att följa utvecklingen i skolväsendet och att analysera resultaten från nationella prov. Myndigheten presenterar årligen, på såväl nationell nivå som på skolnivå, betygsresultat och resultat på nationella prov, och man gör också jämförelser där skillnader mellan provresultat och slutbetyg presenteras. I särskilda analysrapporter har skillnader mellan provresultat och slutbetyg analyserats. Dessa analyser är viktiga för uppföljning av om de avvikelser som finns mellan provresultat och betyg ökar eller minskar och om de är systematiska. Första gången bestämmelsen om att provresultat särskilt ska beaktas vid betygssättning tillämpades för de betyg som sattes under förra läsåret, framför allt i slutet av vårterminen 2019. Skolverket har publicerat statistik över relationen mellan satta provbetyg och betyg våren 2019 för såväl grundskolan och gymnasieskolan. En rak jämförelse av avvikelserna mellan provbetyg och ämnesbetyg i årskurs 9 våren 2019 jämfört med våren 2018 visar att andelen elever som fått samma provbetyg som ämnesbetyg har ökat. För gymnasieskolan är andelen elever som fått samma provbetyg som kursbetyg våren 2019 jämfört med våren 2018 högre i vissa kurser och lägre i andra. För att kunna bedöma styrkan i korrelationen, och om det är frågan om betygsinflation, krävs bl.a. analyser av bortfallet i insamlingarna och av förändringar av vilka elevgrupper som gör proven obligatoriskt eller inte. Jag ser fram mot att ta del av Skolverkets kommande analyser av skillnader mellan provbetyg och ämnes- eller kursbetyg som kan ge en första bild av den nya lagstiftningens effekt.
Jag vill också passa på att nämna några andra insatser regeringen vidtagit och tagit initiativ till för att stävja betygsinflation. Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras, vilket kommer att innebära ett effektivare provsystem som underlättar för lärare och minskar risken för fusk genom otillåten spridning av proven och de orättvisor det för med sig. Vidare har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper (dir. 2018:32). I tillägg till uppdraget ska utredaren beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation, och analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation (dir. 2019:66).
Jag kommer att ta del av Betygsutredningens förslag innan jag vidtar ytterligare åtgärder.
Stockholm den 11 februari 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.