Motverkande av antisemitism samt främjande av judiskt liv
Skriftlig fråga 2019/20:907 av Marcus Jonsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-06
- Överlämnad
- 2020-02-07
- Anmäld
- 2020-02-11
- Svarsdatum
- 2020-02-19
- Sista svarsdatum
- 2020-02-19
- Besvarad
- 2020-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
När Förintelsens dödsläger öppnades för omvärlden var det många som samtidigt antog att dörren till antisemitismen stängdes. Tyvärr ser vi nu, 75 år senare, hur judehatet är starkare än på länge. Även i Sverige.
Enligt Brottsförebyggande rådet förekommer antisemitism i breda folklager, och även om unga män är en särskilt framträdande grupp bland gärningspersonerna begås antisemitiska hatbrott av både kvinnor och män ur ett brett åldersspann.
En särskild Eurobarometer från 2018 om antisemitism visar att 73 procent av svenskarna anser att antisemitismen har ökat i Sverige de senaste fem åren, vilket ska jämföras med att EU-snittet är 36 procent.
Den tyska förbundsdagen har sedan år 2009 tillsatt två oberoende expertgrupper för att hantera antisemitismen i Tyskland. Grupperna har bland annat arbetat med att klargöra och kartlägga vad som är antisemitism. Den senaste expertgruppen hade även som uppdrag att presentera tillvägagångssätt för att kunna bekämpa antisemitismen och samtidigt främja det judiska livet i Tyskland. Denna rapport kom i april 2017 och är på drygt 300 sidor.
Antisemitismens olika uttryck återfinns i land efter land. Sverige kan ta lärdom av det tyska arbetet.
Med anledning av detta är min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Avser ministern och regeringen att tillsätta en motsvarande expertgrupp för att i Sverige klargöra vad som är antisemitism och ge förslag på hur den kan motverkas samt hur det judiska livet ska främjas såväl i kommuner som på nationell nivå?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:907 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ku2020/
00177/CSM
Synpunkter lämnas till
Kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:907 av Marcus Jonsson (KD) Motverkande av antisemitism samt främjande av judiskt liv
Marcus Jonsson har frågat mig om regeringen avser att tillsätta en expertgrupp för att i Sverige klargöra vad som är antisemitism och ge förslag på hur den kan motverkas samt hur det judiska livet ska främjas såväl i kommuner som på nationell nivå.
Inom ramen för minoritetspolitiken verkar regeringen för att stärka det judiska livet i kommuner och på nationell nivå. Arbetet utgår i stora delar från behov som den judiska minoriteten lyfter fram i de samråd som jag som ansvarigt statsråd ansvarar för. Så sent som i förra veckan träffade jag ett antal judiska organisationer för att diskutera vad som är angeläget för att utveckla minoritetspolitiken. Även andra delar av regeringen har en nära dialog med judiska organisationer och trossamfund i bl.a. frågor om interreligiöst samarbete, säkerhetshöjande åtgärder och arbetet mot antisemitism.
Regeringen presenterade under 2018 såväl propositionen En stärkt minoritetspolitik (2017/18:199) som skrivelsen Nystart för en stärkt minoritetspolitik (2017/18:282). Förslag som genomförts har bl.a. inneburit starkare och tydligare lagstiftning om de nationella minoriteternas rättigheter och det allmännas skyldigheter. I den nya minoritetslagen anges att alla kommuner och regioner är skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.
De nationella minoriteternas säkerhet och trygghet är en förutsättning för deras möjlighet att fortleva och utvecklas i det svenska samhället. Regeringen har bedömt att det krävs både åtgärder för att förhindra brott i det akuta skedet och åtgärder för att motverka strukturer och värderingar som är ett hot mot det öppna och demokratiska samhället. I dagsläget finns det dock ingen plan för att inrätta en sådan expertgrupp som Marcus Jonsson frågar om.
Flera insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet har genomförts och pågår. Regeringen förstärker arbetet med planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott med 10 miljoner kronor per år från och med 2020. Inom ramen för planen genomför Forum för levande historia bl.a. en stor utbildningsinsats om antisemitism och andra former av rasism i historien och idag.
Regeringen inrättade 2015 ett statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder. Judiska organisationer har fått den största delen av dessa medel. I år uppgår anslaget till 22 miljoner kronor.
I oktober 2020 står Sverige värd för ett internationellt forum om hågkomsten av Förintelsen och om bekämpande av antisemitism. Forumet kommer att ha tre teman; hågkomst av Förintelsen, utbildning om Förintelsen och antisemitism på sociala medier. Med anledning av forumet har 10 miljoner kronor avsatts för en nationell satsning under 2020, bl.a. för insatser i skolan.
Regeringen har därtill tillsatt en utredning som ska lämna förslag om hur ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen ska inrättas. En utgångspunkt är att berättelser från överlevande med anknytning till Sverige ska stå i centrum för verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020.
Den rasism som vi ser idag är oacceptabel och det är viktigt att både markera och agera kraftfullt mot detta. Antisemitism har inget i vårt samhälle att göra. Det är därför viktigt att arbetet för att motverka antisemitism och främja judiskt liv i Sverige fortsätter på bred front.
Stockholm den 19 februari
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.