Svavelförordningen

Skriftlig fråga 2019/20:937 av Caroline Nordengrip (SD)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Svavelförordningen infördes år 2015 och har haft en stor påverkan på utsläppen sedan dess. I Göteborgs hamn – som är Nordens största – har utsläppen av svaveldioxid minskat med över 70 procent, och dessutom har partikelutsläppen under samma tid halverats. Dessa siffror är inspirerande och mycket positiva för vår marina miljö och dess närområden.

I dag är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet för svavelförordningen, och i deras rapport 2017 om SECA- direktivet*, går följande att läsa: Mätningar som forskare vid Chalmers universitet har gjort vid inloppet till Göteborgs hamn visar på att åtta av tio fartyg följer de nya svavelreglerna, vilket betyder att 20 procent inte gör det.

Myndigheten har dock inte möjlighet att genomföra kontroller till sjöss, och de saknar befogenheter som krävs när de väl upptäckt någonting som verkar misstänkt. Efterlevnaden, kontroller och en bristande möjlighet till utfärdandet av sanktioner har varit ett återkommande problem, och hitintills inget åtal lett till fällande dom.

På grund av detta kan en förflyttning av tillsynsansvaret vara befogat. Kustbevakningen är den myndighet som har såväl organisationen som befogenheterna och kompetensen att utföra arbetet.

För att maximal miljöeffekt ska uppnås behöver efterlevnaden av svavelförordningen kontrolleras mer frekvent och dom måste utfärdas vid bristande efterlevnad.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Anser ministern att en förflyttning av tillsynsansvaret till Kustbevakningen skulle kunna förbättra efterlevnaden av förordningen och därigenom bidra till minskade utsläpp? 

*https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/marknadsovervakning/uppfoljning-av-svenska-sjofartsmarknaden-efter-inforandet-av-seca-direktivet.pdf