Internationella stöldligor
Skriftlig fråga 2019/20:969 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-17
- Överlämnad
- 2020-02-17
- Anmäld
- 2020-02-18
- Svarsdatum
- 2020-02-26
- Sista svarsdatum
- 2020-02-26
- Besvarad
- 2020-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sverige är som en öppen butik, det är bara att gå in och hämta vad man vill ha, men utan att betala i kassan. Dock till betydligt högre belopp än vad det stulna smågodiset eller fläskfilén är värt.
Stöldligor plundrar företag på traktorer och maskiner. Och tullen får inte ingripa när stöldgodset förs ut ur landet. Det finns redan stor kritik mot den utredning om ökat samarbete mellan kustbevakning, polis och tull som presenteras. Kritikerna menar att den är tandlös.
Värdet av de stulna maskinerna varierar, fabriksnya gaffeltruckar kan vara värda ett par miljoner medan en begagnad hjullastare ligger på ett par hundra tusen kronor. I snitt är varje stulen maskin värderad till ca 700 000 kronor så de 276 maskiner som rapporterades stulna 2019 representerar ett värde på närmare 200 miljoner.
Tullen varken får eller kan göra ett ingripande när de ser misstänkta varor på väg att passera landsgränsen. Tullens fokus är uteslutande på människor och gods på väg in i Sverige. Att beslagta laster eller kvarhålla personer på väg ut ur landet är uteslutande ett jobb för polisen.
Den tandlösa svenska tullen utnyttjas helt öppet av kriminella som gärna anländer till färjeläget en kort tid före avgång. Om en tjänsteman trots allt håller kvar en transport som misstänks innehålla stöldgods begås ett tjänstefel. Om fordonet dessutom missar färjeavgången kan tullen tvingas betala skadestånd.
Tullen räknas som en brottsbekämpande myndighet men det är en myndighetsutövning med tydliga begränsningar, bland annat får de inte hålla kvar misstänkta personer.
Åtskilliga poliser anser att stölder av utrustning, material och maskiner är den nya tidens bankrån; när det blir allt svårare att komma åt kontanter i bankerna, då är värdefulla maskiner ett fullgott alternativ. Och det nästan oavsett vilken typ av varor det rör sig om.
Enligt Larmtjänst ökade stölderna av entreprenadmaskiner och traktorer förra året med 9 procent jämfört med året innan. När det gäller entreprenadmaskiner är åtta av tio spårlöst försvunna, de hittas aldrig igen. Det tyder på att de fraktats ut ur landet. De enstaka maskiner som återfinns har inte sällan en ny ägare som handlat i god tro, omedveten om att det är en stulen maskin.
På byggarbetsplatsen uppstår problem och stillestånd medan försäkringsärendet reds ut och i väntan på det måste en ny maskin hyras in. Stilleståndet kan i sin tur leda till krav på ersättning för entreprenören. I jordbruket kan förlusten av dyra och nödvändiga specialmaskiner vara ett dråpslag mot gårdens verksamhet och ekonomi. Maskinstölderna drar också med sig andra stölder på byggarbetsplatserna, allt från kringutrustning och verktyg till byggmaterial, vitvaror och kläder. Enligt Sveriges Byggindustrier stjäls det för ca 2 miljarder per år på landets byggarbetsplatser
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skyndsamt stoppa de internationella stöldligornas hänsynslösa framfart?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:969 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/ 00628/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:969 av Margareta Cederfelt (M)
Internationella stöldligor
Margareta Cederfelt har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder ministern avser att vidta för att skyndsamt stoppa de internationella stöldligornas hänsynslösa framfart. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen arbetar mot stöldligor på flera olika sätt och många åtgärder har redan vidtagits. Syftet är att Sverige ska bli ett oattraktivt land för stöldligorna.
Den 14 februari i år redovisade Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen det myndighetsgemensamma regeringsuppdraget för att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige. Uppdraget har bland annat resulterat i gemensamma utsättningar, ett mer samordnat och ökat underrättelseutbyte, gemensamma operativa grupper vid gränspassager, ökat brottsförebyggande arbete, utökat samarbete med andra berörda myndigheter samt konkreta resultat som ingripanden, brottsanmälningar, beslag och avvisning av kriminella personer utan rätt att vistas i Sverige. Uppdragsmyndigheterna avser att fortsätta och utveckla samarbetet ytterligare. Myndigheterna har noterat att antal bostadsinbrott och stölder av båtmotorer nu minskat. På andra områden ser man dock en ökning och därför är det viktigt att arbetet fortsätter på bred front. Utbyggnaden av Polismyndigheten med 10 000 nya polisanställda är också central för att stoppa stöldligorna.
Den 1 april 2019 trädde kustbevakningslagen i kraft som ger Kustbevakningen utökad möjlighet att ingripa mot brott och ordningsstörningar som ligger utanför myndighetens självständiga verksamhetsområde. Till exempel kan den nu bistå Polismyndigheten med att stoppa ekipage med stöldgods.
Regeringen avser vidare att se över Tullverkets möjligheter att agera vid utförsel av misstänkt stöldgods.
Beredning av direktiv till en utredning för att ge polisen bättre möjligheter att verka i gränsnära områden pågår.
Inom Regeringskansliet bereds också en promemoria som bland annat innehåller straffrättsliga förslag som tar sikte på systematiska stölder respektive hälerier.
Regeringen avser under våren att besluta en proposition i syfte att ytterligare effektivisera processen om överförande av straffverkställighet. Om fler dömda personer utan hemvist i Sverige måste avtjäna straffen i sina hemländer kan incitament att begå brott här minska.
Sverige är mycket aktivt inom ett Europolsamarbete om tillgreppsbrottslighet, vilket ger oss bra möjligheter att samarbeta operativt med berörda myndigheter från flera av stöldligornas ursprungsländer. Utrikesdepartementet avser att tillsätta en ambassadör som ska arbeta mot organiserad brottslighet. Regeringen har också initierat flera direkta bilaterala kontakter med regeringarna i många av stöldligornas hemländer.
Det är viktiga frågor som Margareta Cederfelt lyfter upp. Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder på området och fler är på gång.
Stockholm den 26 februari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.