IS-återvändares brottslighet
Skriftlig fråga 2019/20:989 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-19
- Överlämnad
- 2020-02-19
- Anmäld
- 2020-02-20
- Svarsdatum
- 2020-02-26
- Sista svarsdatum
- 2020-02-26
- Besvarad
- 2020-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För snart ett år sedan kunde SVT, efter en kartläggning av 41 personer, rapportera hur brottsligheten bland återvändande IS-terrorister inte helt oväntat var väldigt hög. Tolv av de kartlagda personerna var kvinnor, vars barn lyckligtvis omhändertagits. Dock har ingen av dessa dömts för brott. En tredjedel av de kartlagda (tretton personer) hade efter sin så kallade hemkomst dömts för eller misstänkts för brott i Sverige. Det har då handlat om narkotikabrott, stölder, grovt häleri, bedrägerier, grov utpressning, grov misshandel och penningtvättsbrott. Flera har även hamnat i skattetvister.
Regeringen har under många år nu hävdat att man skärper åtgärderna mot våldsbejakande islamism, den miljö som enligt Säpo utgör det största hotet mot vårt samhälle. Trots detta kan fortfarande uppemot 150 IS-terrorister som återvänt till vårt land vandra på våra gator, och flera av dem begår uppenbarligen också brott.
Vidare har SVT visat att få kommuner har känt till antalet återvändare i sin kommun, vilket har försvårat deras förebyggande arbete.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att vidta några fler åtgärder för att fler IS-återvändare ska åtalas och dömas för brott, och finns det några planer på att öka kommunernas kännedom om eventuella återvändare?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:989 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju20
20
/
0
0683
/POL
Justitiedepartementet
Inrikes
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:989 av Markus Wiechel (SD)
IS-återvändares brottslighet
Markus Wiechel har frågat justitie- och migrationsministern om ministern och regeringen avser att vidta några fler åtgärder för att fler IS-återvändare ska åtalas och dömas för brott och om det finns några planer på att öka kommunernas kännedom om eventuella återvändare. Frågan har överlämnats till mig.
Sverige har en vidsträckt kriminalisering på terrorismområdet. Den omfattar ett stort antal av de gärningar som kan ha begåtts av personer som anslutit sig till IS. Den 1 mars 2020 införs ett nytt brott – samröre med en terroristorganisation – för att ytterligare stärka lagstiftningen på området. Det nya brottet omfattar bland annat att för en terroristorganisation ta befattning med vapen eller transportmedel, eller att upplåta lokal eller mark till en sådan organisation. Med den nya lagstiftningen täcks i princip så många handlingar som är möjligt in. Det som återstår är att kriminalisera ett deltagande i terroristorganisation. Regeringen anser att det är angeläget att införa ett deltagandebrott och den bedömningen kvarstår även efter att det nya brottet om samröre med terroristorganisation införs. För att möjliggöra en bredare och effektiv deltagandekriminalisering krävs en grundlagsändring. Det är därför som regeringen har gett en utredning i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till terroristorganisationer. Gärningar begångna exempelvis i samband med konflikten i Syrien kan även vara straffbara som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Svensk domstol har en vidsträckt behörighet att döma över såväl terrorismrelaterade brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, även om brottet har begåtts utomlands. Åklagarmyndigheten har under de senaste åren ökat sin bemanning för utredningar av misstankar om dessa brott.
Polismyndighetens utredningsverksamhet avseende krigsbrott står sig väl i ett europeiskt perspektiv. Verksamheten håller hög kvalitet och Sverige har ett högt antal fällande domar jämfört med övriga nordiska länder.
Säkerhetspolisen informerar Polismyndigheten om personer som återvänder från konfliktområdena i Syrien och Irak. Polismyndigheten står i sin tur i kontakt med kommunerna och berörda myndigheter.
Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet, CVE, erbjuder berörda kommuner stöd och vägledning i deras arbete med återvändare. CVE har vidare utvecklat en nära samverkan med berörda myndigheter för att vid behov göra gemensamma insatser.
Sverige ska inte vara en fristad för personer som har begått terrorismrelaterade brott, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Jag följer noga Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Åklagarmyndighetens arbete för att utreda och lagföra dessa brott.
Stockholm den 26 februari 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.