Till innehåll på sidan

Schablonen för timersättning inom assistansersättningen

Skriftlig fråga 2020/21:100 av Pia Steensland (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-09-23
Överlämnad
2020-09-24
Anmäld
2020-09-25
Sista svarsdatum
2020-09-30
Svarsdatum
2020-10-07
Besvarad
2020-10-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

När regeringen och samarbetspartierna aviserade budgetnyheterna presenterades uppräkningen av assistansschablonen för 2021 med 3,5 procent som en rekordstor höjning. Uppräkningen har under flera år varit alldeles för låg jämfört med kollektivavtalade löneökningar. Det är därför positivt att regeringen och samarbetspartierna nu vill satsa på den. Det är något vi kristdemokrater har krävt under flera år. Men när man läser budgetpropositionen för 2021 blir det mer tveksamt om det faktiskt är en så stor satsning i praktiken.

På sidan 175 i budgetpropositionen, anges: För 2021 har regeringen beslutat om en höjning av schablonbeloppet med 3,5 procent. Schablonbeloppet för assistansersättningen blir därmed 315 kronor per timme för 2021, en höjning med 10 kronor och 70 öre. Det nämns ingenting om den faktiska nivån på timersättningen för 2022 och 2023. Det är därmed oklart om det kommer att ske en procentuell ökning av schablonen från 2021 till 2022 respektive från 2022 till 2023.

I tabell 6:40 (s. 175) framgår att det är en fast höjning av schablonen med 472 000 kronor för respektive år 2021–2023. I samma tabell framgår att man räknar med att den totala kostnaden för assistansersättningen under samma period (24 475 898 000 kronor 2021; 24 345 256 000 kronor 2022 och 24 177 955 000 kronor 2023). Detta kan antingen tolkas som att man prognostiserar en mycket kraftig minskning av antalet assistansanvändare eller som en kombination av en sådan minskning och en mycket låg procentuell uppräkning av schablonen.

Om det är regeringens avsikt att höja schablonen för timersättningen med 3,5 procent ena året, för att därefter bibehålla nivån på 315 kronor per timme de kommande åren är det stor risk för att verksamhetens kvalitet urholkas. Vi kristdemokrater menar att det krävs en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen baserat på en indexeringsmodell för att säkerställa att seriösa arbetsgivare med kollektivavtal ska kunna bedriva personlig assistans med kvalitet.

Baserat på ovanstående önskar jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

 

Har ministern och regeringen för avsikt att bibehålla den faktiska nivån på schablonersättningen för assistansersättningen på 315kronor per timme även under 2022 och 2023, eller kommer ministern och regeringen att verka för en procentuell årlig höjning även efter år 2021?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:100 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)




Svar på fråga 2020/21:100 av Pia Steensland (KD)
Schablonen för timersättning inom assistansersättningen

Pia Steensland har frågat finansministern Magdalena Andersson om hon och regeringen har för avsikt att bibehålla den faktiska nivån på schablonersättningen för assistansersättningen på 315 kronor per timme även under 2022 och 2023, eller om ministern och regeringen kommer att verka för en procentuell årlig höjning även efter år 2021.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det framgår av socialförsäkringsbalken att schablonbeloppet för assistansersättning ska bestämmas varje år och regeringen har fattat beslut om uppräkningen för 2021. Beslut om timschablonen för 2022 och 2023 bestäms i samma ordning och aviseras i budgetpropositionen för respektive år.

Stockholm den 7 oktober 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.