Dyslexisatsning för blivande lärare
Skriftlig fråga 2020/21:1004 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-14
- Överlämnad
- 2020-12-15
- Anmäld
- 2020-12-16
- Svarsdatum
- 2020-12-29
- Sista svarsdatum
- 2020-12-29
- Besvarad
- 2020-12-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Nyligen uppmärksammade jag i riksdagens frågestund statsrådet på det omfattande problemet med bristande kompetens om dyslexi bland många lärare som redan verkar i skolan. Detta påverkar inte bara undervisningens kvalitet utan drabbar främst elever med läs- och skrivsvårigheter som därmed inte får rätt stöd eller tidigt stöd. Detta kan få förödande konsekvenser för de enskilda eleverna, som riskerar att misslyckas i skolan trots att de, om de får anpassat stöd, hade kunnat uppnå målen i skolan. Det är uppenbart att detta brister i skolan och att många ungdomar när och om de får extra stöd får det alldeles för sent. Det borde införas en nationell fortbildning kring läs- och skrivsvårigheter, men också exempelvis dyskalkyli, så att fler lärare kan fortbilda sig. De specialpedagogiska satsningarna är välkomna men täcker inte alls dessa centrala områden.
Vi liberaler menar även att lärarutbildningen borde genomlysas utifrån bristande kompetens och utbildning om elever med dyslexi. Här krävs nya initiativ. Liberalerna menar att det inte räcker med de punkter som vi redan avklarat inom ramen för januariavtalet kring lärarutbildningen. Detta är en ny fråga som vi lyfter. Därför är jag inte nöjd med det svar statsrådet gav under frågestunden med en allmän hänvisning till januariavtalet. Det står inget där om dyslexi.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka konkreta initiativ avser statsrådet och regeringen att vidta för att öka kunskapen och kompetensen hos bland annat lärarstudenterna om läs- och skrivsvårigheter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1004 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:1004 av Roger Haddad
Dyslexisatsning för blivande lärare
Roger Haddad har frågat mig vilka konkreta initiativ regeringen avser att vidta för att öka kunskapen och kompetensen hos bland annat lärarstudenterna om läs- och skrivsvårigheter.
Jag delar Roger Haddads syn på vikten av tidiga insatser för barn och elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelserna i skollagen (2010:800) om en läsa-skriva-räkna-garanti i förskoleklassen och lågstadiet. Garantin ska säkerställa att alla elever som behöver stödinsatser tidigt får det i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten har i uppdrag att genomföra kompetens- och implementeringsinsatser avseende garantin. Regeringen har också förlängt och vidgat fortbildningsinsatsen Specialpedagogik för lärande, som vänder sig till förskollärare och lärare och som syftar till att stärka den specialpedagogiska kompetensen i förskolan och skolan. Speciallärare och specialpedagoger är centrala aktörer för elever i behov av stödinsatser och ett viktigt stöd för övriga lärare. Inte minst när det kommer till att anpassa undervisningen och ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. Regeringen har därför satsat på att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger, både genom insatsen Lärarlyftet och genom att tillföra medel för en utbyggnad av speciallärar- och specialpedagogutbildningarna på lärosätena.
De nuvarande lärarutbildningarna infördes 2011. I examensbeskrivningarna för samtliga lärarutbildningar finns det krav på att utbildningarna ska innehålla specialpedagogik. Därtill finns det också ett särskilt examensmål för alla utbildningar som ska säkerställa studenternas specialpedagogiska kompetens. För grundlärarexamens samtliga inriktningar finns det dessutom särskilda examensmål vad gäller barns kommunikation, språkutveckling och läs-, skriv- och matematikinlärning. Det är lärosätena som utifrån examensbeskrivningarnas krav bestämmer om utbildningarnas exakta innehåll och upplägg. Högskoleutbildningar ska ge generiska kompetenser som är hållbara över tid. Lärarstudenter ska ges en gedigen grund från vilken de kan bygga vidare och ta till sig ny kunskap. Här har skolhuvudmännen ett viktigt ansvar för att lärarna får relevant kompetensutveckling i sitt yrkesliv. I syfte att stärka lärares möjligheter till kompetensutveckling arbetar regeringen tillsammans med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna också för att inrätta ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer.
Tillsammans med de bägge samarbetspartierna pågår ett intensivt arbete att utifrån januariavtalet reformera lärarutbildningarna. Sedan tidigare pågår också andra åtgärder för att stärka lärarutbildningarna.
Alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet där de får lära och utvecklas och får det stöd som de behöver. Regeringen har genomfört en rad insatser och kommer fortsätta arbeta för att nå detta mål.
Stockholm den 22 december 2020
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.