Jämställd vård för könsstympning i hela Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:1214 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-11
- Överlämnad
- 2021-01-11
- Anmäld
- 2021-01-12
- Svarsdatum
- 2021-01-20
- Sista svarsdatum
- 2021-01-20
- Besvarad
- 2021-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Under 2018 har 52 könsstympade flickor i åldern 0–17 år sökt vård och fått en diagnos. Det är cirka 10 flickor som är födda i Sverige som har sökt vård och fått en diagnos kopplat till könsstympning under 2012–2018.
Sedan lagen med förbud mot könsstympning trädde i kraft 1982 har endast två fall lett till fällande domar. Ytterligare ett fall gäller en man som dömts till stämpling till brott efter att ha planerat att låta könsstympa sina döttrar. Socialstyrelsen vet inte hur många flickor och kvinnor som bor i Sverige som kan ha blivit utsatta för könsstympning under tiden de varit bosatta här.
Det finns i dag bara två specialistmottagningar för könsstympade flickor och kvinnor i Sverige: Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus i Göteborg. Region Skåne har beslutat att inrätta särskilda mottagningar för flickor och kvinnor utsatta för könsstympning på Skånes universitetssjukhus i Malmö, på Helsingborgs lasarett och på Centralsjukhuset i Kristianstad.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur avser ministern att säkerställa att det finns jämställd tillgång till specialistvård för att hantera konsekvenser av könsstympning i hela Sverige, exempelvis i delar av landet norr om Stockholm, givet att det i dag bara finns mottagningar i Stockholm och Göteborg och snart i Skåne?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1214 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1214 av Alexandra Anstrell (M) Jämställd vård för könsstympning i hela Sverige
Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att det finns jämställd tillgång till specialistvård för att hantera konsekvenser av könsstympning i hela Sverige.
Könsstympning av flickor och kvinnor är en allvarlig kränkning som medför ett stort fysiskt och psykiskt lidande. Det är väldigt viktigt att det finns tillgång till en god vård baserad på bästa möjliga kunskap över hela landet för de flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning.
Regeringen beslutade 2018 om en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Socialstyrelsen fick i samband med detta i uppdrag av regeringen att inventera vilken vård som erbjuds flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning samt analysera och bedöma i vilken utsträckning vården är jämlik mellan regioner. I delrapporteringen av uppdraget redovisade Socialstyrelsen de siffror som frågeställaren hänvisar till och även att antalet flickor och kvinnor som sökt vård och fått en diagnoskod för könsstympning ökat varje år mellan 2012 och 2018. Socialstyrelsen kommer i enlighet med uppdraget i sin slutredovisning att lämna förslag till förbättringar för vården av kvinnor och flickor som har varit utsatta för könsstympning. Uppdraget ska slutredovisas den 1 november 2021.
Sedan 2015 har även regeringen en satsning på kvinnors hälsa och har under perioden 2015–2020 avsatt totalt 6,1 miljarder kronor till förlossningsvården och andra initiativ för att stärka vården av kvinnor och kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen ingår staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i en överenskommelse på området. SKR publicerade i maj 2020 en kartläggning om hur vården kan stärkas för att bättre möta behoven hos sexuellt våldsutsatta personer och de presenterade även en intervjustudie som inkluderar lärdomar om vården för kvinnor och flickor som utsatts för könsstympning. Intervjustudien är ett komplement till den inventering som Socialstyrelsen genomför. Kartläggningen och intervjuerna genomfördes inom ramen för överenskommelsen och nu fortsätter arbetet för att öka kompetensen och uppnå en likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för könsstympning.
Stockholm den 20 januari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.