Hot och våld mot samt trakasserier av polisanställda
Skriftlig fråga 2020/21:1217 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-11
- Överlämnad
- 2021-01-11
- Anmäld
- 2021-01-12
- Svarsdatum
- 2021-01-20
- Sista svarsdatum
- 2021-01-20
- Besvarad
- 2021-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Nyligen presenterade Brå en rapport som visade att 40 procent av de polisanställda hade under de senaste 18 månaderna utsatts för otillåten påverkan, trakasserier, hot, våld eller skadegörelse.
Rapporten visar att det är vanligt att poliser som har blivit utsatta även förändrar sitt beteende – både när det gäller privatlivet och arbetet inom Polismyndigheten där de byter eller lämnar sitt uppdrag. Detta är mycket allvarligt för både den enskilde polisanställda och för hela samhället.
Att utsättas för hot, våld och trakasserier på arbetsplatsen så att det påverkar privatlivet negativt kan aldrig accepteras. Särskilt allvarligt är det om familjemedlemmar drabbas av rädsla och inskränkningar i sina liv.
Detta är också mycket allvarligt för hela samhället. Om polisanställda inte vågar ta nödvändiga beslut, eller påverkas till att ta felaktiga beslut, äventyras hela samhällskontraktet mellan laglydiga människor och rättsväsendet.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta på kort sikt för att minska polisanställdas utsatthet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1217 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1217 av Ellen Juntti (M) Hot och våld mot samt trakasserier av polisanställda
Ellen Juntti har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att minska polisanställdas utsatthet.
Låt mig slå fast att polisanställda och alla andra ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. För att fortsätta stärka polisanställdas arbetsvillkor och säkerhet har Polismyndigheten, på regeringens uppdrag, intensifierat arbetsmiljöarbetet. Exempelvis genomförs fysiska skyddsåtgärder i form av exempelvis skottsäkra glas i receptioner, kroppsburna kameror, förstärkt belysning och staket vid personalparkeringar. Polismyndigheten har avsatt en särskild pott med pengar om 50 miljoner kronor per år för dessa åtgärder. Rikspolischefen har också gett myndighetens säkerhetsavdelning i uppdrag att stärka skyddet av medarbetarna.
Regeringen har även drivit igenom ett förstärkt skydd för blåljusverksamhet genom att införa det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet i lagstiftningen. För att stärka medarbetarskyddet har regeringen därtill tagit initiativ till nya regler om polisens tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera hela sitt namn i sin tjänsteutövning.
En viktig faktor för en trygg arbetsmiljö är dock att poliserna blir fler. Vid det senaste årsskiftet fanns det fler polisanställda än någonsin tidigare. Antalet poliser kommer fortsätta att öka under de kommande åren, regeringens mål är 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016.
Avslutningsvis, regeringen och Polismyndigheten har vidtagit flera åtgärder för att förbättra både villkoren och för att säkra arbetsmiljön, men ytterst har Polismyndigheten som arbetsgivare ansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Jag fortsätter naturligtvis att analysera behovet av ytterligare förslag för att göra de polisanställdas vardag trygg.
Stockholm den 20 januari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.