Rymningar från rättspsykiatriska kliniker

Skriftlig fråga 2020/21:1223 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-11
Överlämnad
2021-01-11
Anmäld
2021-01-12
Svarsdatum
2021-01-20
Sista svarsdatum
2021-01-20
Besvarad
2021-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I onsdags greps och anhölls en 19-årig man på sannolika skäl misstänkt för det bestialiska knivmordet i lördags i Rissne i norra Stockholm då en 45-årig svensk sjubarnspappa knivhöggs ihjäl vid en bankomat. Åklagare meddelar nu att mannen erkänt att det var han som högg ihjäl sjubarnspappan.

19-åringen har varit på rymmen från en rättspsykiatrisk klinik där han suttit inlåst för ett tidigare brutalt knivmord för några år sedan. I december beslöt klinikledningen att 19-åringen skulle få gå ut på promenad. Han avvek och har nu begått ett nytt knivmord.

Åklagaren kommer nu att begära 19-åringen häktad.

19-åringen har, utöver erkännandet, kunnat knytas till rånmordet genom dna. Han är vid sidan av det andra knivmordet 2018 även tidigare dömd för en rad andra brott.

Det är uppenbart att regeringen, med justitieministern i spetsen, fullständigt förlorat kontrollen över Sverige och inte längre kan hantera den kriminalitet som nu frodas som aldrig förr i vårt land.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att hindra att dömda brottslingar med enkelhet kan avvika från rättspsykiatriska kliniker och begå nya mord?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1223 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2020/21:1223 av Björn Söder (SD)
Rymningar från rättspsykiatriska kliniker samt svar på fråga

2020/21:1234 av Ellen Juntti (M) Rymningar från rättspsykiatrisk vård

Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att hindra att dömda brottslingar med enkelhet kan avvika från rättspsykiatriska kliniker och begå nya mord. Vidare har Ellen Juntti frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att skärpa säkerhetsrutinerna för dömda mördare.

Det är avgörande för förtroendet för rättssamhället att påföljder verkställs på ett säkert sätt. Detta gäller all verkställighet, inte bara inom ramen för den rättspsykiatriska vården. Säkerheten får inte äventyras, samtidigt som de dömdas rättigheter behöver tillgodoses. Det är givetvis inte acceptabelt att personer som vårdas inom rättspsykiatrin begår våldsdåd. Detta är lyckligtvis mycket ovanligt.

Det är de rättspsykiatriska klinikerna själva, genom chefsöverläkaren, som fattar beslut om patientens möjligheter att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. I fall likt detta, när den rättspsykiatriska vården är förknippad med särskild utskrivningsprövning, ska beslutet även underställas Förvaltningsrätten. Min bedömning är att det redan i dag finns rigorösa rutiner för hur detta ska hanteras. Den sjukdomshistorik och det våldskapital som patienterna vid dessa kliniker uppvisar innebär dock att de rättspsykiatriska enheterna kontinuerligt behöver arbeta målmedvetet med det säkerhetshöjande arbetet på flera fronter. Detta inbegriper rutiner och riskbedömningar vid vistelser utanför vårdinrättningens område eller permissionsgång. Den händelse som har inträffat är djupt tragisk och det är viktigt att den inte upprepas.

Avslutningsvis vill jag nämna att jag inte delar Björn Söders bild av att kriminaliteten frodas som aldrig förr i Sverige eller hans beskrivning av regeringens arbete mot kriminaliteten. Tvärtom har regeringen under senare år haft en mycket hög reformtakt när det gäller brottsbekämpningen. Detta arbete kommer att fortsätta och inbegriper stora och långsiktiga satsningar för ett tryggare Sverige. Satsningen mot 10 000 fler polisanställda ligger fast. Det har aldrig tidigare funnits så många poliser i Sverige. Fler poliser kommer att göra polisyrket mer säkert och öka effektiviteten i brottsbekämpningen.

Stockholm den 20 januari 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.