Till innehåll på sidan

Massbehandling mot löss hos nötkreatur i utegångsdrift

Skriftlig fråga 2020/21:1296 av Staffan Eklöf (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-15
Överlämnad
2021-01-17
Anmäld
2021-01-19
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

För att tillåtas ha sina nötkreatur i utegångsdrift året runt krävs deltagande i ett kontrollprogram för utegångsdjur. I kontrollprogrammet krävs att alla djur ska avlusas innan vintern.

Tanken är att utrota lössen, så att inga angrepp ska ske under vintern. Det är emellertid ett avsteg från den princip om att endast behandla sjuka djur som används vid antibiotikaförskrivning och inom ekologisk produktion när det gäller endoparasiter. Behandling av hela besättningar mot löss där löss kan komma in från andra källor, såsom från klövvilt, kan vara ineffektivt och befaras bidra till resistens mot läkemedlen och avråds från i en vetenskaplig framställning från Swedish Center for Animal Welfare (SCAW). Onödig användning av antiparasitläkemedel kan också i onödan påverka den lokala biologiska mångfalden.

Alternativet är att djurhållarna i sin tillsyn av djuren upptäcker djur som har angrepp eller är i dålig kondition och behandlar dessa specifikt. Daglig tillsyn är redan ett krav, och det ligger i djurhållarens intresse att djuren ska vara friska och starka. Metoder som underlättar tillsyn av angrepp är dessutom under utveckling. 

Mot bakgrund av detta frågar jag statsrådet Jennie Nilsson följande:

 

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att se till att regleringen bakom kontrollprogrammet för utegångsdjur skyndsamt ses över i syfte att undvika eventuell onödig behandling av nötkreatur mot löss?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1296 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)


Svar på fråga 2020/21:1296 av Staffan Eklöf (SD)
Massbehandling mot löss hos nötkreatur i utegångsdrift

Staffan Eklöf har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att se till att regleringen bakom kontrollprogrammet för utegångsdjur skyndsamt ses över i syfte att undvika eventuell onödig behandling av nötkreatur mot löss.

Ett kontrollprogram är ett frivilligt kvalitetssäkringssystem utvecklat av en branschorganisation för att stärka konkurrenskraften samtidigt som en god djurskyddsnivå upprätthålls. Kontrollprogrammet för utegångsdjur har godkänts av Statens jordbruksverk och innehåller bl.a. krav på att anslutna djurhållare vidtar åtgärder för att säkerställa djurskyddet för djur som hålls ute året runt utan tillgång till ligghall.

Jordbruksverket gav 2018 det vetenskapliga rådet vid Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att sammanställa forskning om bl.a. nötkreatur som hålls utomhus, i syfte att se till att djurskyddsbestämmelserna och kontrollprogrammet vilar på en god vetenskaplig grund, förankrad i den senaste forskningen.

Det vetenskapliga rådet pekar i sitt yttrande till Jordbruksverket på att utegång i allmänhet är positivt för djurhälsan och djurvälfärden. Rådet pekar dock också på att lusangrepp kan sätta ner djurens välfärd genom att orsaka klåda och att det är högst sannolikt att hårlöshet till följd av lusangrepp försämrar djurens värmereglering, men att det behövs mer studier om frågorna. Nackdelen med förebyggande lusbehandlingar är dock att de kan bidra till att öka risken för resistensproblem.

Jordbruksverket har beviljat stöd till Statens veterinärmedicinska anstalt att forska på orsaker till, och förebyggande rutiner mot, håravfall i nötbesättningar med utegångsdjur. Forskningen har pågått under 2019 och 2020 och Jordbruksverket kommer att se på resultaten under 2021.

Ett arbete pågår alltså redan, mellan branschen och myndigheterna, för att hitta en så bra balans som möjligt mellan intresset av en god djurvälfärd och behovet av en ansvarsfull läkemedelsanvändning som inte i onödan bidrar till att öka resistensen mot olika typer av läkemedel.

Stockholm den 26 januari 2021

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.