Till innehåll på sidan

Förbud mot att anställa dömda pedofiler

Skriftlig fråga 2020/21:1309 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-15
Överlämnad
2021-01-17
Anmäld
2021-01-19
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Barnets rättighet att inte utsättas för risker genom att konfronteras med individer som dömts för grova sexualbrott mot barn ska alltid väga tyngre än individens rätt att utbilda sig och jobba med barn. Dömda pedofiler ska inte kunna få anställning i yrken som innefattar möten med barn. De ska heller inte få sätta sin fot i ideella organisationer där barn är aktiva, exempelvis idrottsorganisationer. Den man vill rekrytera till ett jobb eller uppdrag ska inte tidigare ha varit dömd för pedofilbrott. Vi anser att det ska utredas om det är möjligt att införa ett förbud för arbetsgivare inom de yrken som innefattar barn mot att anställa tidigare dömda sexualförbrytare.

Sexualbrott mot barn är mer komplicerade eftersom det handlar om ett beteende, och tittar man på upprepade överfallsvåldtäkter är återfallsrisken hög. Detta uttalar sig Mats Dernevik, forskningschef vid Kumlaanstalten, om: Tittar man på dem som begår överfallsvåldtäkter och har flera sådana domar är återfallsrisken mycket, mycket hög. Ju mer avvikande man är i sitt sexuella preferensmönster desto större är återfallsrisken. Inslag av sadism ökar också risken för återfall. (Corren den 17 mars 2009)

Även Niklas Långström, forskare och analytiker vid Rättsmedicinalverket samt forskare vid Karolinska institutet, uttalade i ett inslag i Ekot från 2018 att risken för återfall varierar. Bland de förövare som förgripit sig på flera barn eller barn som finns utanför deras bekantskapskrets är återfallsrisken högre. Han pekar också på att pedofili troligtvis är en medfödd läggning, att det handlar om att lära sig att hantera sin sexualitet så att den inte skadar andra. I samma inslag säger Ewa Thored, utredare vid gruppen för it-baserade sexualbrott mot barn, att det vore alla utredares dröm att i framtiden få möjlighet att övervaka återfallsförbrytare.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Hur ämnar ministern verka för att minimera risken för att barn konfronteras med individer som tidigare dömts för grova sexualbrott mot barn?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1309 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2020/21:1309 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Förbud mot att anställa dömda pedofiler

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att minimera risken för att barn konfronteras med individer som tidigare dömts för grova sexualbrott mot barn.

Marléne Lund Kopparklint har tidigare ställt liknande frågor till mig, inrikesministern, utbildningsministern och socialministern. Detta svar, som är inriktat på arbetet med att förebygga återfall i brottslighet, kommer därför att komplettera tidigare svar.

Jag vill återigen understryka att regeringen ser oerhört allvarligt på sexualbrott och särskilt på sådana som riktas mot barn. Regeringen har därför bland annat skärpt sexualbrottslagstiftningen, givit Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för att förstärka förmågan att bekämpa sexualbrott mot barn, ålagt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att redovisa hur de arbetar med att utveckla arbetsmetoderna för utredning av våldtäkt och andra sexualbrott samt förbättrat stödet till brottsoffer.

En stor del av brottsligheten begås av personer som tidigare har dömts för brott. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete är därför centralt för att minska brottsligheten, något som också lyfts i regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott. Regeringen konstaterar i propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning, att det av flera skäl är angeläget att det vidtas åtgärder för att minska risken för återfall i brottslighet. Redan en liten minskning av antalet återfall i brott har stor betydelse för brottsoffer och positiva effekter när det gäller samhällets kostnader. Av de sexualbrottsdömda som frigavs 2013 återföll fyra procent i ett nytt sexualbrott inom tre år enligt Brottförebygganderådets officiella statistik. Sexualbrotten uppvisar en förhållandevis låg återfallsandel i jämförelse med andra brott

Sedan den 1 juli 2020 gäller ny lagstiftning som ger Kriminalvården nya verktyg och större befogenheter att kontrollera villkorlig frigivning. Kriminalvården har bl.a. getts möjlighet att kunna besluta om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs, t.ex. för att säkerställa att en person inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor. Regeringen har också beslutat en proposition med förslag om utökade kontroll- och stödåtgärder för dem som dömts till skyddstillsyn, som bl.a. innebär att möjligheten att föreskriva villkor om var den dömde ska vistas eller inte får vistas görs tydligare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.

Regeringen lämnade i september 2020 ett lagförslag till riksdagen som syftar till att åstadkomma en tydligare koppling mellan tidpunkten för villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.

Med stöd av regeringen startades PrevenTell, den nationella telefonen för att förebygga sexuellt våld. Regeringen har sedan starten 2012 årligen gett bidrag i syfte att utveckla PrevenTell och avser att noga följa utvecklingen av detta arbete. Alla barn har rätt till en trygg barndom, fri från våld och övergrepp.

Stockholm den 27 januari 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.