Drograttfylleribrott
Skriftlig fråga 2020/21:1334 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-19
- Överlämnad
- 2021-01-19
- Anmäld
- 2021-01-20
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Enligt statistik från Brå handlades 2019 nära 27 000 rattfylleribrott, varav 15 100 enbart gällde narkotika – en liten ökning jämfört med 2018. Att köra bil eller något annat fordon med droger i kroppen är att gravt utsätta andra för stora risker i trafiken. Drogerna i samhället ökar, men lagstiftningen hänger inte med. Antalet omkomna i drogrelaterade olyckor ökar för varje år. På bara några år har de skördat dubbelt så många liv på vägarna. Enligt polisen är det ofta upprepade brott av samma personer.
Det finns stora svårigheter att avgöra vilken påverkansgrad en drogpåverkad förare har, till skillnad från alkoholpåverkan, där promillehalten avgör. Polisen har inget instrument som mäter eller kontrollerar droger. De som ertappas i en rutinkontroll blir i princip endast dömda för brott av normalgraden. Att inte kunna avgöra hur påverkad en person är kan alltså medföra att vederbörande behandlas mer förmånligt. Detta är helt oacceptabelt.
De knarkande bilförarna blir fler och fler, och mörkertalet är troligen stort. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling. Det krävs misstanke om grovt brott för att polisen ska ta med föraren för blodprov. I flera andra länder används drogmätare av polisen ute i trafiken, men detta görs ej i Sverige. Dessutom är straffsatserna vid upprepade brott med drograttfylleri så låga att förarna upprepat kan köra drogpåverkade och även orsaka trafikolyckor, utan att fängelse utdöms.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att lagen ska ses över och arbetet mot drograttfylleri intensifieras?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1334 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1334 av Katarina Brännström (M) Drograttfylleribrott, fråga 2020/21:1372 av Johan Forssell (M) Skärpt straff för rattfylleri, fråga 2020/21:1386 av Ingemar Kihlström (KD) Grova trafikbrott och fråga 2020/21:1423 av Boriana Åberg (M) Drograttfylleri
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att lagen ska ses över och arbetet mot drograttfylleri intensifieras. Vidare har Johan Forssell frågat mig om jag avser att i närtid presentera lagförslag som skärper straffen för rattfylleri i enlighet med förslagen i Ds 2019:22. Dessutom har Ingemar Kihlström frågat mig när en skärpning av lagen för trafikbrott kommer att genomföras genom att en proposition enligt utredningens förslag lämnas till riksdagen. Slutligen har Boriana Åberg frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att fler drograttfyllerister ska lagföras och dömas till adekvata straff.
Det är viktigt att den som begår rattfylleri och andra trafikbrott kan straffas på ett adekvat sätt och att det finns goda förutsättningar att upptäcka brottsligheten. Det är inte enbart en fråga om brottsbekämpning utan också om att rädda liv. Antalet anmälda drograttfyllerier har ökat de senaste åren och den utvecklingen måste brytas. Vi kan inte tillåta att vissa personer gång på gång kör olovligt eller påverkade av alkohol eller narkotika och utsätter andra människor för stora risker. Regeringen har därför tagit flera initiativ på området.
En utredare har bland annat föreslagit att maximistraffet för grov olovlig körning och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Förutom strängare straff möjliggör dessa förslag att den som kör utan körkort eller påverkad av alkohol eller narkotika vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande. Utredaren har också föreslagit att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. I enlighet med tidigare lämnat besked bereds förslagen i Regeringskansliet och jag kommer att återkomma i frågan när det arbetet är färdigt.
För att effektivisera arbetet mot drograttfylleri och öka trafiksäkerheten har regeringen även gett en utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att utföra sållningsprov, dvs. provtagning utan att det behöver finnas en konkret misstanke om brott, också i fråga om narkotika i trafiken. I dag kan sållningsprov bara tas för att undersöka om en förare kör alkoholpåverkad. Samma utredare har också fått i uppdrag att ta ställning till om det bör införas ett system med så kallade trafiksäkerhetskontrollanter som till exempel skulle kunna genomföra nykterhetskontroller. Utredarens uppdrag ska redovisas senast den 30 april 2021.
Stockholm den 27 januari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.