Till innehåll på sidan

Försäkringskassans bedömning av sjuka med utmattningssyndrom

Skriftlig fråga 2020/21:1336 av Katarina Brännström (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-19
Överlämnad
2021-01-19
Anmäld
2021-01-20
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Psykisk sjukdom ökar i vårt samhälle, och många drabbas av så svåra problem att de inte kan arbeta. Men vittnesmål från många sjuka med utmattningssyndrom visar att de inte accepteras som sjuka av Försäkringskassan i den utsträckning som en aktiv rehabilitering kräver. Det akuta insjuknandet innebär allvarliga stadier av psykisk och fysisk utmattning, med en avancerad symtombild. Den akuta fasen avklingar vanligen inom några veckor för att ersättas av en återhämtningsfas, som kan pågå i många år med kvardröjande symtom och uttalad stressintolerans. Rehabiliteringen innefattar livsstilsförändring, stresshantering och gradvis återgång i normaliserad livsföring. En stegvis återgång i arbete behövs, och att direkt återgå i fullt arbete är oftast kontraproduktivt.

Beskrivning av symtom, behandling och rehabilitering samt vägledning om sjukskrivning vid olika situationer finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida, där det bland står följande: Vid utmattningssyndrom i den akuta fasen kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete efter heltidssjukskrivning. Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell sjukskrivning vid återgång i arbete.

Trots detta avslås väldigt mångas sjukskrivning direkt efter 180 dagar, och krav på återgång till eget arbete eller att söka annat arbete kommer från Försäkringskassan. Detta trots att pågående rehabilitering finns; men bedömningen kan också skifta mellan olika handläggare. Detta gör att många tar tjänstledigt från sitt jobb eller blir uppsagda på grund av ogiltig frånvaro då de inte kan återgå till arbetet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att Försäkringskassan följer de riktlinjer som finns och att rättssäkerhet råder vid bedömning av arbetsförmågan vid psykiska utmattningsdiagnoser?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1336 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

S2021/ 00554 Socialdepartementet Socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1336 av Katarina Brännström (M)
Försäkringskassans bedömning av sjuka med utmattningssyndrom

Katarina Brännström har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att Försäkringskassan följer de riktlinjer som finns och att rättssäkerhet råder vid bedömning av arbetsförmågan vid psykiska utmattningsdiagnoser.

Covid-19-pandemin har synliggjort brister i sjukpenningens regelverk, inte minst för personer med symptombaserade diagnoser och en mindre exakt prognos för återgång i arbete. Regeringen och samarbetspartierna har därför aviserat att ändringar i regelverket vid bedömningen av sjukpenning efter dag 180 ska göras.

Avsikten är att rehabiliteringskedjan ska bli mer flexibel så till vida att det blir lättare att skjuta fram prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Människor ska få bättre förutsättningar att hinna genomgå den vård, behandling och rehabilitering de behöver för att kunna återgå i arbete. Detta genom att prövningen av arbetsförmågan inte ska bedömas mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan om övervägande skäl talar för att den som är sjukskriven kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare senast dag 365. Ändringarna planeras träda ikraft i mitten av mars 2021.

Bedömningen av om övervägande skäl föreligger ska således enligt regeringens förslag tillämpas på alla diagnoser och bedöms vara särskilt betydelsefullt för personer med psykiatriska diagnoser där sjukdomsförloppet kan vara långvarigt.

För att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning avser regeringen införa ett tillfälligt stopp av bedömningarna mot normalt förekommande arbete efter dag 180 till dess att den till riksdagen lämnade lagändringen träder ikraft. Stoppet kommer att införas så fort riksdagen har beslutat om medel för det och gälla retroaktivt från och med den 21 december 2020.

Dessutom har Försäkringskassan och Socialstyrelsen fått i uppdrag att vidareutveckla sjukförsäkringshandläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår bl.a. att tydliggöra hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet bör användas i handläggningen. Fokus för uppdraget är de psykiatriska diagnoserna.

Sjukförsäkringen ska vara begriplig och ge trygghet. Alla grupper är lika skyddsvärda. Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på att de får sjukpenning så länge de inte kan arbeta.

Stockholm den 27 januari 2021

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.