Till innehåll på sidan

UNRWA:s möjlighet att fortsätta arbetet för palestinska flyktingar

Skriftlig fråga 2020/21:1346 av Thomas Hammarberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-19
Överlämnad
2021-01-20
Anmäld
2021-01-21
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

UNRWA, FN:s särskilda organ för stöd till palestinska flyktingar, har under dryga sjuttio år gjort stora humanitära insatser för de människor som stått under dess beskydd. Dess program, inte minst för sjuk- och hälsovård, barns skolgång och akut nödhjälp, har varit en livlina för de svårt trängda flyktingarna. UNRWA har därmed varit en betydande kraft för att dämpa den desperation som annars skulle blivit bränsle för ännu svårare motsättningar i regionen.

När strategin för det svenska stödet till UNRWA förnyades i december 2019 framhöll regeringen: Organisationen är en viktig partner för regeringen för att uppnå målen inom det humanitära biståndet att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Men också för att stå upp för palestiniernas rättigheter och bidra till stabilitet i Mellanöstern.

Sedan dess har UNRWA:s viktiga arbete underminerats svårt av andra krafter. Den amerikanska hållningen till organisationen genomgick en dramatisk omsvängning under president Trump. USA som tidigare varit den absolut största bidragsgivaren inställde efter hand allt stöd och inledde påtryckningar mot andra regeringar att följa efter.

I detta hade den amerikanske presidenten fullt stöd av premiärminister Netanyahu. Bägge drev nu en kampanj för att UNRWA skulle upplösas. Att denna FN-organisation hade en viktig humanitär roll och faktiskt bidragit till att dämpa motsättningar i en svårt konfliktbelägen region värdesattes nu inte längre.

Ett argument blev i stället att organisationens existens var en oönskad påminnelse om en avlägsen historia och ett bidrag till att hindra försöken att få flyktingarna själva och deras nuvarande värdländer att acceptera att dessa palestinier skulle inlemmas i de länder där de nu befann sig (hållningen till palestinierna i Gaza och på Västbanken har förstås härvidlag varit ett särskilt kapitel).

Denna bojkottaktion mot UNRWA bidrog till att några andra regeringar gav extra bidrag eller (som Sverige) överförde utlovat bidrag tidigt. Kvar står dock att UNRWA drabbats av en mycket svår kris som bland annat lett till beskärningar i programmen. Den palestinska personalstyrkan har reducerats och löner har inte kunnat betalas i tid. Däremot har organisationens mandat förlängts med överväldigande majoritet i generalförsamlingen. Tidigare FN-resolutioner om rättigheterna för de palestinska flyktingarna ligger fast.

UNRWA skapades 1949 och var ursprungligen tänkt som ett tillfälligt stödorgan tills flyktingarna kunde återvända till sina hem. Men de palestinska flyktingarna har år efter år förvägrats sina rättigheter, och det grundläggande problemet finns kvar mer än 70 år senare. Inget tyder på att verklig fred kan etableras i Israel och Palestina utan en lösning av flyktingfrågan. Fram till en sådan uppgörelse behövs UNRWA.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilken är ministerns reaktion på den pågående krisen för UNRWA, och vad kan göras för att förhindra försöken att lägga ned UNRWA utan att flyktingfrågan fått en rättvis lösning i linje med gällande FN-resolutioner?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1346 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Linde Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1346 av Thomas Hammarberg (S)

UNRWA:s möjlighet att fortsätta arbetet för palestinska flyktingar

Thomas Hammarberg har frågat mig om min reaktion på den pågående krisen för UNRWA och vad som kan göras för att förhindra försöken att lägga ned UNRWA utan att flyktingfrågan fått en rättvis lösning i linje med gällande FN-resolutioner.

Jag delar till fullo Thomas Hammarbergs oro över UNRWA:s prekära situation samt hans syn på den viktiga roll som organisationen spelar i regionen. Flyktingfrågan är en av de s.k. slutstatusfrågorna som behöver överenskommas mellan parterna i konflikten, som del av en tvåstatslösning, framförhandlad av parterna och förankrad i folkrätten. I avvaktan på denna politiska lösning kommer Sverige fortsätta att stödja UNRWA och dess viktiga mandat.

UNRWA spelar en ovärderlig roll för att tillgodose Palestinaflyktingarnas rättigheter och humanitära behov. Svåra ekonomiska förhållanden och nuvarande pandemi har understrukit detta ytterligare. Men UNRWA bidrar även till fred och stabilitet i en mycket orolig region. Utan UNRWA hade mer än en halv miljon flyktingbarn stått utan utbildning, med allt vad det innebär i form av förlorad framtidstro och risk för radikalisering. UNRWA gör en stor insats för att främja en fredlig utveckling i en politiskt volatil region. Omvärldens politiska stöd för UNRWA är fortsatt starkt, vilket tydligt manifesterades vid mandatförlängningen i FN:s generalförsamling i december 2019. Det är nu viktigt att detta politiska stöd även omsätts i ett långsiktigt och förutsebart finansiellt stöd. För Sveriges del matchas det politiska stödet för Palestinaflyktingarna och UNRWA av ett omfattande, flerårigt och icke öronmärkt kärnstöd (Sida bidrar även till UNRWA:s två humanitära nödappeller för Palestina och Syrienkrisen).

Sverige har spelat en aktiv roll för att uppbåda stöd från andra givare, i nära partnerskap med UNRWA och ofta tillsammans med värdlandet Jordanien. Under mitt besök i Amman, tidigare i januari, träffade jag UNRWA:s generalkommissionär Philippe Lazzarini för att bland annat diskutera vägen framåt för att nå en mer hållbar finansiell situation. UNRWA har de senaste åren levt ur hand i mun, där mycket tid och energi hos både ledning och givare krävts för att hantera akuta kriser. Denna situation är inte hållbar och Sverige har därför, tillsammans med Jordanien och på UNRWA:s begäran, accepterat att någon gång under våren stå värd för en konferens med fokus på UNRWA:s mer strategiska och långsiktiga frågor, inte minst en förutsägbar och flerårig finansiering. Planeringen är fortfarande i ett tidigt skede, men Sveriges förhoppning är att konferensen ska bidra till att UNRWA kan fortsätta sin viktiga verksamhet i avvaktan på en politisk lösning i flyktingfrågan.

Stockholm den 27 januari 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.