Regeringsförklaringens genomförande

Skriftlig fråga 2020/21:1408 av Lotta Olsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-21
Överlämnad
2021-01-22
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Under coronapandemin har brister i kompetens inom vårdyrken blottats, framför allt brister i tillgång till personal med kompetens. Svårigheter att följa gällande hygienregler hos omvårdnadspersonal har inte enbart berott på den brist på skyddsutrustning som funnits utan även på okunskap i hanterande av smittspridning.

För den mer avancerade vården har tillgång till tillräckligt med specialistutbildade sjuksköterskor varit och är ett stort problem.

Detta är inte längre bara ett problem för vård och omsorg. Detta har blivit ett samhällsproblem.

I regeringsförklaringen efter valet 2018 läste statsministern upp följande text i riksdagen, citat:

Villkor och arbetsmiljö ska förbättras för anställda i vård och omsorg, så att fler unga vill söka sig dit och jobba kvar – i vetskapen om att jobbet inte bara är viktigt, utan också utvecklande. Undersköterskors yrkesroll förstärks med legitimation eller skyddad yrkestitel. Fler ska kunna studera till specialistsjuksköterska med bibehållen lön.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren lyder:

 

Vilka konkreta åtgärder har ministern vidtagit för att nå dessa mål i regeringsförklaringen, och vilka effekter har man uppnått med dessa åtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1408 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2021/ 00625 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1408 av Lotta Olsson (M)
Regeringsförklaringens genomförande

Lotta Olsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag har vidtagit för att nå målen i regeringsförklaringen om att bl.a. villkoren och arbetsmiljön ska förbättras för anställda i vård och omsorg och vilka effekter som har uppnåtts med dessa åtgärder.

Att förbättra villkor och arbetsmiljö för anställda i vård och omsorg är en prioriterad fråga för regeringen. Sedan regeringen tillträdde har kommuner och regioner tillförts nästan 10 miljarder kronor inom ramen för årliga överenskommelser 2019–2021 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner i syfte att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Av dessa medel har motsvarande cirka 1,5 miljarder öronmärkts för att ge fler sjuksköterskor möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska med betald utbildning. Socialstyrelsens uppföljning av satsningen visar att möjlighet för grundutbildade sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska med bibehållen lön eller ekonomisk ersättning ges numera i nästan alla regioner. I uppföljningen uppger även flera regioner att antalet färdigutbildade specialistsjuksköterskor har ökat.

Sedan några år tillbaka arbetar regeringen för att undersköterskeyrket ska regleras. Genom att införa en skyddad yrkestitel för undersköterska kommer kompetensen i yrkesgruppen att stärkas och kvaliteten i säkerheten och omsorgen att öka. Vidare presenterade regeringen våren 2020 satsningen Äldreomsorgslyftet som innebär att staten finansierar kostnaden för den tid en anställd är frånvarande på grund av studier till vårdbiträde eller undersköterska. I budgetpropositionen för 2021 tillförs satsningen ytterligare 1,7 miljarder kronor utöver tidigare aviserade medel, och omfattar sammanlagt drygt 3,4 miljarder kronor för 2021. Äldreomsorgslyftet föreslås samtidigt fortsätta fram till 2023. Den 7 november 2019 gav regeringen även en nationell samordnare i uppdrag att stödja kommunerna genom att bland annat stimulera förändringsarbete för en attraktivare arbetsmiljö, stärka ledarskapet samt föreslå välfärdstekniska lösningar som kan avlasta personalen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.

Stockholm den 3 februari 2021

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.