Förlängd markering i belastningsregistret
Skriftlig fråga 2020/21:1414 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-21
- Överlämnad
- 2021-01-22
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sexuellt våld mot barn ska motarbetas alltid och överallt.
I medierna har det uppmärksammats fall där en person som dömts för övergrepp mot barn fått anställning på en förskola. Utdrag ur belastningsregister hade begärts av arbetsgivaren, men eftersom tio år hade gått sedan frigivning uppdagade inte arbetsgivaren brottet.
Markeringen i belastningsregistret sparas upp till tio år för vissa brott. Att efter tio år känna sig skuldfri är en rimlig tid, kan tyckas, men i de fall det rör sig om synnerligen grovt sexuellt utnyttjande av barn räcker inte ens denna tilltagna tid till. Jag menar att bestämmelserna bör ses över så att barnpornografibrott och grovt sexuellt utnyttjande av barn kvarstår i belastningsregistret under en betydligt längre tid. Möjlighet att behålla uppgifterna i belastningsregistret bör, i de allvarligaste fallen, kvarstå så länge förövaren är i arbetsför ålder.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är:
Avser statsrådet att förlänga markeringen i belastningsregistret för dem som döms för barnpornografibrott och grovt sexuellt utnyttjande av barn, eller anser ministern att den tid som markeringen i dag kvarstår är rimlig för dessa brott?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1414 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1414 av Linda Lindberg (SD) Förlängd markering i belastningsregistret
Linda Lindberg har frågat mig om jag avser att förlänga markeringen i belastningsregistret för dem som dömts för barnpornografibrott och grovt sexuellt utnyttjande av barn, eller om jag anser att den tid som markeringen i dag kvarstår är rimlig för dessa brott.
Jag har fått liknande frågor i november 2020 och i januari 2021. Som jag den 4 november 2020 svarade på fråga 2020/21:304 Brottsmarkering vid grova sexualbrott mot barn och personer med funktionsvariation ser regeringen oerhört allvarligt på sexualbrott och särskilt på sådana som riktas mot barn. Regeringen har därför bland annat skärpt sexualbrottslagstiftningen, givit Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och genomföra åtgärder för att förstärka förmågan att bekämpa sexualbrott mot barn, ålagt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att redovisa hur de arbetar med att utveckla arbetsmetoderna för utredning av våldtäkt och andra sexualbrott samt förbättrat stödet till brottsoffer.
Hur länge uppgifter om begångna brott finns kvar i belastningsregistret styrs av vilken påföljd som dömts ut och av om den dömde har återfallit i brott. Ju allvarligare brott det är fråga om, desto längre tid finns uppgifterna alltså kvar i registret, och om den dömde begår nya brott så förlängs gallringstiden för samtliga registrerade uppgifter.
Reglerna om gallring av uppgifter ur registret är resultatet av en avvägning mellan å ena sidan intresset av att ha tillgång till uppgifter om begångna brott för bl.a. lämplighetsprövningar av olika slag, exempelvis av den som ska arbeta med barn, och å andra sidan den enskildes integritet och möjlighet att återanpassa sig i samhället efter en fällande dom.
Som jag tidigare nämnt är enligt min mening principerna bakom systemet rimliga, men jag utesluter inte att ändringar av enskildheter kan övervägas vad gäller gallring, t.ex. behovet av förlängning av tidsfristerna gällande vissa brottstyper.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att utdrag ur belastningsregistret bara är ett komplement som aldrig kan ersätta en ordentlig bakgrundskontroll av en arbetssökande, med tagande av referenser och annat. Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för att personalen är lämplig och att verksamheten bedrivs på ett tryggt och säkert sätt, så att riskerna för missförhållanden minimeras.
Stockholm den 3 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.