Till innehåll på sidan

Barns skydd mot islamistisk radikalisering i skolan

Skriftlig fråga 2020/21:1415 av Marléne Lund Kopparklint (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-21
Överlämnad
2021-01-22
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

På flera håll i Europa ser vi hur islamismen har slagit rot. Det handlar om extrema grupperingar som vill ha parallella samhällsstrukturer och egna informella rättsordningar, i strid med nationella lagar och regler. Islamismens mål är att religionen ska styra hela samhället, och ett medel för att nå det är politik.

Detta hot finns i Sverige. Enligt Säpo har antalet våldsbejakande islamister på tio år tiofaldigats från några hundra till uppskattningsvis 2 000 personer. Muslimska ledare i vårt land rapporterar återkommande om radikala imamer och utländsk islamistisk påverkan.

Radikalisering måste upptäckas på ett tidigare stadium. Skolverket behöver kartlägga icke-demokratiska värderingar som förekommer bland barn och ungdomar och ta fram ett effektivt stödmaterial att använda i undervisningen. Dessutom måste skolan, socialtjänsten och polisen samverka i arbetet mot våldsbejakande extremism. Alla barn ska delta i skolans hela undervisning – i såväl idrott som religion och historia – och Sveriges lärare behöver entydigt stöd i den uppgiften. Moderaterna vill att hot och våld mot skolpersonal definieras som ett eget brott; hela samhället måste ta angrepp mot lärare och annan skolpersonal på större allvar.

Europa har upprepade gånger skakats av islamistiska terrordåd. De hänsynslösa dåden är förfärliga brott mot enskilda människor men också allvarliga hot mot vår liberala demokrati. Terrorister statuerar exempel som sedan sprids via olika kanaler som når människor, i syfte att skapa rädsla som skapar olika effekter som exempelvis osäkerhet och passivitet. Vissa kanske drar sig för att göra saker medan andra kanske jagar upp sig ännu mer och börjar tänka och agera irrationellt. Precis dessa beteenden vill terrorister skapa genom sina dåd, att rädsla och oro frodas hos allmänheten.

För att motverka den våldsbejakande extremistiska terrorn måste man sätta sig in i de radikala grenarna av världsreligionen islam. Dessa utgör en liten del av de 1,6 miljarder muslimer (23 procent av världsbefolkningen) som finns i världen. Alla grenar härstammar från islam, men det som gör dem radikala och fanatiska handlar om hur man tolkar islam och om det finns gamla kulturer som man anammar.

I islamism är politik och religion intimt inflätade i varandra, vilket gör det svårt för muslimer som försöker liberalisera religionen. Samtidigt blir det lättare för islamister att argumentera utifrån ett religiöst perspektiv, vilket i sig gör det mycket svårt att argumentera mot, när vi i vårt svenska samhälle tydligt skiljer på politik och religion. Islamismen har stort inflytande (och utbrett stöd) i flera länder i Mellanöstern, framför allt i gulfstaterna och i vissa nordafrikanska länder.

I förhållande till det stora antalet muslimer är det en minimal del som är islamister, det vill säga troende som tolkar islam radikalt. Ur denna förgrening av islam finner man också dem som vill ta ytterligare ett steg. De som inte bara vill bilda ett kalifat utan även kriga och dö för att få det – jihadism.

Vi vet att det i dag sker en islamistisk spridning i Europa och Sverige. Varningsklockorna ska börja ringa när man ser tecken på islamism, salafistisk predikan; när man vill att sharialagar ska vara överordnade våra svenska lagar och regler, mänskliga rättigheter och den jämställdhet som vi har byggt upp. När shariapoliser dyker upp i våra bostadsområden och fall av hedersrelaterat våld och förtryck ökar.

Islamisterna hotar allas religionsfrihet, och det är ofta andra muslimer i Sverige som drabbas av islamisternas framfart. Vi måste konsekvent och rakryggat stå upp för det öppna samhället och värna demokratin. Det ska inte finnas något utrymme för islamism i Sverige. Det måste stoppas och motverkas på flera olika sätt.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur ämnar ministern verka för att barn ska skyddas från islamistisk radikalisering i skolan?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1415 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/00533 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1415 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Barns skydd mot islamistisk radikalisering i skolan

Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att barn ska skyddas från islamistisk radikalisering i skolan.

Det ska inte finnas något som helst utrymme för extremism i skolan. Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. I den sakpolitiska överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att ett etableringsstopp ska införas för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning och att befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som har haft i uppdrag att bland annat analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet redovisade sitt uppdrag den 8 januari 2020 i betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen). Denna objektivitets-princip gäller tjänstemän vid såväl kommunala som fristående skolor som bedriver utbildning enligt skollagen. Vid utförande av sitt arbete får en tjänsteman inte vägledas av den egna politiska åsikten eller liknande. Vidare ställs i läroplanerna krav på att undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Skolans arbete mot extremism börjar i skolans demokratiuppdrag. Skolan fyller därför en viktig roll i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen (1 kap. 4–5 §§) och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Anställda inom skolväsendet måste verka för att demokratins idéer blir vägledande i sitt arbete. Detta innebär att den som t.ex. är motståndare till demokratins idéer inte ska få utveckla sina tankar i sin yrkesutövning.

Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag till att utreda vilken roll skolväsendet har i arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolverket gör liksom Unesco och Europarådet bedömningen att skolans främsta roll är att bland annat att. stärka elever i kritisk reflektion och källkritik för att de ska stå emot våldsbejakande budskap, konspirationsteorier och falska nyheter. Utöver detta ska all personal i skolan som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till Socialnämnden. Radikalisering och koppling till extremism kan utgöra skäl för att göra en anmälan. Det är sedan socialtjänsten som har uppdraget att, om det behövs, utreda misstanken och erbjuda stöd och insatser.

Utöver Skolverket erbjuder bland annat Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet stöd till skolväsendet dessa frågor. Regeringen har vidare inrättat ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, inom Brotts-förebyggande rådet. CVE har bland annat till uppgift att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och ge behovs-anpassat stöd till olika aktörer som i sin verksamhet hanterar dessa frågor. Personal inom skolväsendet är en målgrupp för verksamheten.

Barns och ungas utsatthet för extremism är en allvarlig och angelägen fråga. Vårt arbete med att stärka skolans arbete med demokratiuppdraget och att motverka alla former av extremism fortsätter. Regeringen är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder.

.

Stockholm den 3 februari 2021

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.