Könsstympning och barnäktenskap
Skriftlig fråga 2020/21:1482 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-27
- Anmäld
- 2021-01-28
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Hjälporganisationer har larmat om att könsstympning och barnäktenskap ökar internationellt på grund av den rådande coronapandemin. En stor orsak till det är skolstängningar och isolering, vilket ytterligare försämrar flickors rättigheter då skolan har fungerat som skydd från hemmet för flickor.
I och med den stora migrationen till Sverige de senaste åren, då många invandrare tar med sig seder och vanor som avviker från de svenska till Sverige, växer problematiken med könsstympning och barnäktenskap även i Sverige.
Det finns förbättrad lagstiftning i Sverige, men risker med inte minst inofficiella barnäktenskap kvarstår, vilka förstärks i och med isolering på grund av coronapandemin.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ser ministern och regeringen på risken för en ökning av antalet fall av könsstympning och barnäktenskap, eller äktenskapsliknande förhållanden, i Sverige i och med den pågående pandemin, och vilka åtgärder vidtar ministern för att motverka en sådan ökning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1482 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på fråga 2020/21:1482 av Sara Gille (SD)
Könsstympning och barnäktenskap
Sara Gille har frågat justitie- och migrationsministern hur ministern och regeringen ser på risken för en ökning av antalet fall av könsstympning och barnäktenskap, eller äktenskapsliknande förhållanden, i Sverige i och med den pågående pandemin, och vilka åtgärder ministern vidtar för att motverka en sådan ökning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Den ökade isoleringen för att minska smittspridningen av covid-19 betyder att tiden i hemmet tilltagit för många barn under det senaste året. Det riskerar att förvärra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, inte minst barn och unga, både genom ökad risk för våld och utsatthet och genom att möjligheterna att ta del av stödinsatser minskar. Det kan till exempel bli svårare för barn att söka stöd under skoltid och det blir lättare för våldsutövare att kontrollera vilka kontakter den våldsutsatta tar.
Regeringen följer utvecklingen noga och har i dialog med myndigheter och civilsamhällesorganisationer tagit del av uppgifter om ett ökat och förändrat stödbehov under pandemin. Regeringen gav därför redan i april 2020 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera och utveckla effektiva arbetssätt för hur kommuner ska kunna sprida information om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och hur kontakt kan etableras med våldsutsatta under de särskilda omständigheter som råder med anledning av pandemin. Arbetssätten ska kunna användas inom kommunernas verksamheter och Jämställdhetsmyndigheten ska sprida de framtagna arbetssätten till kommunerna. Uppdraget har genomförts under 2020 och ska redovisas den 26 februari 2021.
Vidare har Regeringen beslutat att ge Barnombudsmannen i uppdrag att stödja myndigheter i deras arbete med att sprida information och kunskap till barn med anledning av covid-19 samt att göra en analys av vilka konsekvenser det nya coronaviruset får för barn och unga i Sverige. I uppdraget ingår även att inhämta och redogöra för barns och ungas egna erfarenheter av pandemin. Barn i utsatta situationer och med särskilda behov ska vara i fokus. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021.
I april 2020 beslutade regeringen om en proposition om extra ändringsbudget om statsbidrag för att fördela 100 miljoner kronor till ideella organisationers arbete för att möta ökad utsatthet med anledning av utbrottet av covid-19. Pengarna fördelades via en förordning. Bidraget syftar till att stödja ideella organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer samt organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer och mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och som med anledning av utbrottet av covid-19 behöver anpassa eller förstärka sin stödverksamhet för att möta ökade eller förändrade behov. Stödverksamheter kan bland annat avse ökad närvaro på nätet för att nå ut till utsatta grupper.
I den extra ändringsbudget som regeringen lade fram den 26 januari 2021 föreslås att de ideella organisationerna tillförs ytterligare 40 miljoner kronor under 2021 för arbete mot ökad utsatthet med anledning av utbrottet av covid-19.
Regeringen har under mandatperioden vidtagit ett flertal åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat har flera straffskärpningar genomförts. Den 1 juli 2020 stärktes det straffrättsliga skyddet mot hedersrelaterad brottslighet. (prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet). Skärpningarna omfattade en straffbestämmelse om barnäktenskap, en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv, samt ett straffsanktionerat utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas och med anledning av det, utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen.
Den 7 oktober 2020 överlämnade Hedersbrottsutredningen sitt betänkande Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). I betänkandet föreslås bl.a. att det införs ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har skickats på remiss och remisstiden gick ut den 19 januari 2021.
I regleringsbreven för 2021 har regeringen beslutat om uppdrag till ett flertal myndigheter med fokus på att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Bland annat fick Skolverket i uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, Barnafrid vid Linköpings universitet fick ett förnyat uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för landets barnahusverksamheter om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer så som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning och Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram effektiva arbetssätt för attitydförändring och beteendeförändring gällande könsstympning av flickor och kvinnor.
Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen och arbeta för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, såväl under pandemin som därefter.
Stockholm den 2 februari 2021
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.