Den särskilda beredskapspolisen

Skriftlig fråga 2020/21:1484 av Pål Jonson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-26
Överlämnad
2021-01-27
Anmäld
2021-01-28
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Den 24 januari 2021 tog Sveriges regering beslut om att om att utvidga det tillfälliga inreseförbud som sedan tidigare gäller gentemot Danmark till att också gälla Norge. Beslutet togs mot bakgrund av att man i Norge funnit fall av den mycket smittsamma muterade variant av coronaviruset som upptäcktes i Storbritannien.

Sverige har en 160 mil lång landgräns mot Norge. Det är den längsta landgränsen mellan två länder i hela Europa.

I Värmland och Västra Götaland finns de största flödena av människor som normalt rör sig över gränsen mot Norge. Bara i Värmland finns det till exempel ett tjugofemtal gränsövergångar mot Norge som rimligen bör övervakas i en form eller annan. 

Det skapar uppenbara problem för gränspolisen att upprätthålla ett inreseförbud gentemot Norge, framför allt i områden med stora befolkningskoncentrationer utmed gränsen. Gränspolischefen Patrik Engström säger till Sveriges Radio att det här är den största insats som han någonsin varit med om. Det här är exceptionellt. Det här är första gången sedan andra världskriget som vi inför gränskontroll och gränsövervakning vid landgränsen mot Norge. Gränspolisen hoppas därför på hjälp av andra myndigheter, exempelvis tullen och Kustbevakningen.

Moderaterna skulle i sammanhanget vilja peka på vårt förslag att återupprätta den särskilda beredskapspolisen som en förstärkningsresurs inte bara i händelse av krig, utan även i fredstid.

Vi menar att den särskilda beredskapspolisen främst borde inrättas för att kunna sättas in mot hybridhot som sabotage mot samhällsviktig infrastruktur. Dock så skulle den även kunna vara ett viktigt stöd till polisen vid andra extraordinära händelser som pandemier och naturkatastrofer.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet att agera för att återinrätta den särskilda beredskapspolisen som en förstärkningsresurs vid extraordinära händelser och på så sätt öka robustheten i den svenska krisberedskapen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1484 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2021/ 00334 Ju2021/00336 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1484 av Pål Jonson (M) Den särskilda beredskapspolisen och fråga 2020/21:1485 av Daniel Bäckström (C) Behovet av beredskapspolis för gränskontroll och gränsövervakning

Pål Jonson har frågat mig om jag avser att agera för att återinrätta den särskilda beredskapspolisen som en förstärkningsresurs vid extraordinära händelser och på så sätt öka robustheten i den svenska krisberedskapen. Daniel Bäckström har frågat mig om jag anser att beredskapspolisen kan spela en viktig roll för gränsövervakning och inresekontroll vid fredstida extraordinära händelser såsom en pandemi och under höjd beredskap och ytterst krig och om så är fallet, avser statsrådet att verka för att beredskapspolisen återinförs.

Inledningsvis vill jag understryka att det aldrig tidigare har funnits så många poliser i Sverige som det gör idag. Under 2020 har antalet poliser ökat i samtliga polisregioner. Även det totala antalet anställda poliser och civilanställda är uppe i rekordnivåer och arbetet med att nå regeringens mål med 10 000 fler polisanställda fortsätter med full kraft, vi är nu mer än halvvägs. Myndigheten har idag en sammanhållen nationell organisation och en väl fungerande intern förstärkningsorganisation vilket gör det möjligt att flexibelt leda, förflytta och kraftsamla resurser över hela landet.

Regeringen konstaterar i totalförsvarspropositionen att det är angeläget att göra en översyn av personalförsörjningen inom det civila försvaret som helhet, vilket inkluderar det eventuella behovet av förstärkningsresurser, såsom en beredskapspolisorganisation. Det bör samtidigt övervägas om en sådan översyn av personalförsörjningen även bör omfatta en bredare hotbild, de hybrida hoten och allvarliga fredstida kriser. Ambitionsnivån för detta område behöver samtidigt anpassas efter de finansiella förstärkningar som regeringen har aviserat att fördela inom det civila försvaret.

Stockholm den 3 februari 2021

Mikael Damberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.