Behovet av beredskapspolis för gränskontroll och gränsövervakning
Skriftlig fråga 2020/21:1485 av Daniel Bäckström (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-27
- Anmäld
- 2021-01-28
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Natten till den 25 januari 2021 införde regeringen inreseförbud från Norge. Det är en exceptionell åtgärd och inte alls lika lätt att upprätthålla som ett inreseförbud från Storbritannien eller Danmark.
En gräns på 160 mil är med befintliga personella resurser inte enkel att övervaka, och regeringens beslut riskerar därmed att bli verkningslöst, vilket skulle undergräva åtgärdens effektivitet.
Hade Sverige fortsatt haft beredskapspolisen så hade den kunnat användas som stöd för att övervaka och bevaka gränspassagerna, både på större och mindre vägar, och det utan att det personellt skulle påverka övrigt polisarbete i någon större utsträckning. Det är lätt att föreställa sig ett liknande behov av gränsövervakning och därtill inresekontroll under höjd beredskap och ytterst krig. Faktum är att senast vi hade sådana gränskontroller gentemot just Norge var under andra världskriget.
I totalförsvarspropositionen har våra partier kommit överens om att utreda personalförsörjningen inom det civila försvaret som helhet. För Centerpartiet är det ställt utom tvivel att en beredskapspolis inte bara kan ha en roll under höjd beredskap och ytterst krig, utan också kan ha det vid extraordinära händelser i fredstid.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Anser statsrådet att beredskapspolisen kan spela en viktig roll för gränsövervakning och inresekontroll vid fredstida extraordinära händelser såsom en pandemi och under höjd beredskap och ytterst krig och om så är fallet, avser statsrådet att verka för att beredskapspolisen återinförs?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1485 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1484 av Pål Jonson (M) Den särskilda beredskapspolisen och fråga 2020/21:1485 av Daniel Bäckström (C) Behovet av beredskapspolis för gränskontroll och gränsövervakning
Pål Jonson har frågat mig om jag avser att agera för att återinrätta den särskilda beredskapspolisen som en förstärkningsresurs vid extraordinära händelser och på så sätt öka robustheten i den svenska krisberedskapen. Daniel Bäckström har frågat mig om jag anser att beredskapspolisen kan spela en viktig roll för gränsövervakning och inresekontroll vid fredstida extraordinära händelser såsom en pandemi och under höjd beredskap och ytterst krig och om så är fallet, avser statsrådet att verka för att beredskapspolisen återinförs.
Inledningsvis vill jag understryka att det aldrig tidigare har funnits så många poliser i Sverige som det gör idag. Under 2020 har antalet poliser ökat i samtliga polisregioner. Även det totala antalet anställda poliser och civilanställda är uppe i rekordnivåer och arbetet med att nå regeringens mål med 10 000 fler polisanställda fortsätter med full kraft, vi är nu mer än halvvägs. Myndigheten har idag en sammanhållen nationell organisation och en väl fungerande intern förstärkningsorganisation vilket gör det möjligt att flexibelt leda, förflytta och kraftsamla resurser över hela landet.
Regeringen konstaterar i totalförsvarspropositionen att det är angeläget att göra en översyn av personalförsörjningen inom det civila försvaret som helhet, vilket inkluderar det eventuella behovet av förstärkningsresurser, såsom en beredskapspolisorganisation. Det bör samtidigt övervägas om en sådan översyn av personalförsörjningen även bör omfatta en bredare hotbild, de hybrida hoten och allvarliga fredstida kriser. Ambitionsnivån för detta område behöver samtidigt anpassas efter de finansiella förstärkningar som regeringen har aviserat att fördela inom det civila försvaret.
Stockholm den 3 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.