Betydelsen av högskoleprovet
Skriftlig fråga 2020/21:1486 av Lars Püss (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-27
- Anmäld
- 2021-01-28
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Peter Honeth, nationell samordnare av högskoleprovet, har meddelat att antalet sökande och antagna till högre utbildning varit klart lägre än tidigare år. Peter Honeth berättade att det fanns en tydlig koppling till de minskade antalet personer som kunnat genomföra högskoleprovet. Denna redovisning skedde vid ett sammanträde med utbildningsutskottet den 21 januari 2021.
Under 2020, när frågan om högskoleprovets genomförande diskuterades i utbildningsutskottet, tonades betydelsen av högskoleprovets betydelse konsekvent ned av statsrådet Matilda Ernkrans. Tillsammans med Karin Röding, dåvarande generaldirektör vid UHR, menade de att det var en försumbar del som de facto kom in med hjälp av högskoleprovet.
Moderaterna ansåg att högskoleprovet skulle genomföras under hösten 2021. Men regeringen vidhöll sin ståndpunkt att högskoleprovet inte skulle få någon större betydelse och att man därför utan större problem skulle kunna ställa in höstens prov.
Med facit i hand är det ju tydligt att både Matilda Ernkrans och Karin Röding hade fel när det gäller högskoleprovets betydelse för studenternas möjlighet till att bli antagna till högre utbildning.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
På vilka omständigheter och fakta baserade statsrådet sitt ställningstagande att högskoleprovet inte har någon större betydelse och har statsrådet nu omvärderat sin uppfattning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1486 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:1486 av Lars Püss (M)
Betydelsen av högskoleprovet
Lars Püss har frågat mig ”på vilka omständigheter och fakta jag baserade mitt ställningstagande att högskoleprovet inte har någon större betydelse och om jag nu har omvärderat min uppfattning”.
Jag har inte gjort ett ställningstagande att högskoleprovet inte har någon större betydelse. När jag deltog i utbildningsutskottets sammanträde 1 september 2020 betonade jag att högskoleprovet är en viktig andra chans för sökande att komma in på sin drömutbildning. Jag lyfte även att det är mycket allvarligt att högskoleprovet då hade ställts in både våren och hösten 2020. Vidare menade jag att alla, oavsett bakgrund, som har de förkunskaper och meriter som krävs ska ha möjlighet att kunna gå vidare till högskoleutbildning. Därför framförde jag att genomförandet av högskoleprovet är högt prioriterat för regeringen. För att provet skulle kunna genomföras smittskyddssäkert under hösten 2020 fick UHR ett övergripande ansvar för provets genomförande. Regeringen tillsatte dessutom en nationell samordnare och förstärkte UHR med 30 miljoner kronor. UHR har sedan dess fått ett uppdrag att ta fram fler prov för att öka chanserna att kunna genomföra provet under fortsatt pandemi.
Jag påminde i september om att även om högskoleprovet är en viktig väg in i högskolan är det långt ifrån den enda vägen. För att bli antagen till en högskoleutbildning krävs att den sökande är behörig. Högskoleprovet är ett urvalsinstrument och används bara när det finns fler behöriga sökande än platser till en utbildning, vilket gäller ca 15 procent av utbildningarna enligt uppgifter från Universitets- och högskolerådet (UHR). Till många högskoleutbildningar görs inget urval, och för att antas till dessa räcker det således att den sökande uppfyller behörighetskraven. Gymnasiebetyg är fortfarande huvudvägen och högskoleprovet en andra chans.
Att vårens högskoleprov ställdes in har inte lett till färre antagna till utbildning under hösten. När det gäller sökande och antagna till högre utbildning har vi sett rekordhöga nivåer såväl till höstterminen 2020 som till vårterminen 2021. Statistik från Universitets- och högskolerådet visar t.ex. att antalet sökande till hösten 2020 ökade med 13 procent jämfört med hösten 2019. Våren 2021 har 8 procent fler antagits till högre utbildning än våren 2020. Det är glädjande att så många människor söker sig till högskolan. Detta understryker högre utbildnings betydelse för såväl unga som äldre som behöver ställa om i den situation vi nu befinner oss i med en pandemi som bl.a. resulterat i ökad arbetslöshet. I sammanhanget vill jag särskilt lyfta den kraftiga utbyggnad av högskolan som regeringen gjort tillsammans med riksdagen under 2020 och som också fortsätter under 2021. Tack vare skyndsam och konstruktiv hantering i riksdagen har vi kunnat satsa över 2 miljarder kronor, inklusive studiemedel, för ca. 19 000 helårsstudenter 2021.
UHR:s analys av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken, Antagning till högre utbildning höstterminen 2020, visar att det uteblivna högskoleprovet våren 2020 haft liten inverkan på chansen för sökande från olika åldersgrupper att bli antagna. Det befarades att det inställda provet skulle leda till att möjligheten att antas blev lägre för yngre sökande direkt från gymnasieskolan. Detta har dock visat sig inte stämma. Gruppen sökande som var 19 år och yngre verkar emellertid ha klarat sig bättre till många utbildningar höstterminen 2020 än höstterminen 2019. Samtidigt är det viktigt att lyfta att för enskilda individer kan det uteblivna resultatet dock ha haft stor betydelse. Utbyggnaden har lett till att fler kunnat antas. Samtidigt finns fler sökande och konkurrensen om platserna har ökat. Högskoleprovet är därmed fortfarande en viktig andra chans. Därför arbetar regeringen och ansvarig myndighet UHR även fortsatt för att högskoleprov ska kunna hållas trots pandemi. Ytterst är det dock smittläget och möjligheten att hålla ett smittskyddssäkert högskoleprov som avgör.
Stockholm den 3 februari 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.