Terroristorganisationen Daishs framfart
Skriftlig fråga 2020/21:1513 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-28
- Anmäld
- 2021-01-29
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Daish är nutidens värsta och brutalaste terrororganisation. Förra året ökade antalet attentat i Syrien och Irak som kopplas till terrororganisationen, och pandemin i kombination med att flera länder dragit tillbaka sina styrkor bedöms ha gjort det lättare för Daishceller att röra sig i området, samtidigt som det blivit svårare att få underrättelseinformation från området.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
På vilket sätt avser statsrådet och regeringen att verka för bekämpningen av terrororganisationen Daish i och med terrororganisationens framfart?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1513 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1483 Daishterrorister som återvänder till Sverige av Sara Gille (SD) och 2020/21:1513 Terroristorganisationen Daishs framfart av Sara Gille (SD)
Sara Gille har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att terroristanhängare ställs inför rätta i de länder där brotten har utförts och om inte, på vilket sätt jag och regeringen ämnar verka för att de terroristanhängare som återvänder till Sverige inte är ett fortsatt hot för allmänheten. Sara Gille har också frågat på vilket sätt jag och regeringen avser att verka för bekämpningen av terrororganisationen Daish i och med terrororganisationens framfart.
Det är sedan länge en prioriterad fråga för regeringen att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de terrorhandlingar och allvarliga brott som har begåtts inom ramen för de väpnade konflikterna i Syrien och Irak. Personer som har medverkat till allvarliga brott ska ställas till svars och dömas för sina handlingar. Lagföringen bör i första hand ske där brotten har begåtts eftersom det är där förövare, brottsoffer och vittnen finns.
Regeringen arbetar löpande med likasinnade länder och andra partners för att se över olika alternativ för ansvarsutkrävande i regionen. Det är en mycket komplex fråga som inkluderar många svåra överväganden, till exempel rörande hur rättssäkerheten i sådana lagföringsprocesser ska kunna garanteras.
Ett intressant initiativ är den avsiktsförklaring som den lokala administrationen i nordöstra Syrien lämnade i början av förra året om att titta på möjligheterna att lagföra vissa av de kvinnor som befinner sig i lägren i regionen och som misstänkts ha gjort sig skyldiga till delaktighet i Daeshs brott. Det är en ambition som regeringen har full förståelse för. Alla brottsoffer förtjänar rättvisa och den lokala administrationen har flera gånger understrukit att de vill att detta arbete görs lokalt. Det kommer dock med många svåra utmaningar och vi har än så länge inte sett några detaljer för hur den lokala administrationen tänker sig att dessa rättsprocesser ska gå till. Den pågående pandemin har också försenat deras arbete. Sverige är ett av många länder som har ett stort intresse i arbetet.
Sverige stödjer även FN:s bevisinsamlingsmekanismer för brott begångna i Syrien (IIIM) och för brott begångna av Daesh i Irak (UNITAD). Sverige bidrar finansiellt till IIIM och med personal bestående av utredare från Polismyndigheten till UNITAD. Regeringen planerar även att ingå ett samarbetsavtal med UNITAD för att underlätta för våra brottsbekämpande myndigheter att ta del av den bevisning UNITAD samlar in.
Sveriges ansträngningar i kampen mot terrorism bygger på både nära samverkan mellan myndigheter på nationell nivå och internationellt samarbete. Sedan 2015 ingår Sverige i den globala koalitionen mot Daesh, vars övergripande mål är att bekämpa terrororganisationen. Sveriges deltagande i koalitionens militära insats i Irak, OIR, syftar till att stödja Irak för att bättre kunna bekämpa Daesh samt skapa förutsättningar och strukturer för att landet självt ska kunna stå för sin långsiktiga säkerhet. Koalitionen har bland annat bidragit till att territorium som terroristgruppen tidigare hållit har fallit.
Trots detta finns en risk för att Daesh åter ska växa sig starkt i Syrien och övriga regionen, vilket både regeringen och koalitionen har varnat för under en längre tid. Det är också anledningen till att den globala koalitionen fortsatt håller engagemanget i Syrien och Irak högt på agendan. Framförallt arbetar medlemmarna för att öka stabiliteten i området och för att förhindra att Daesh växer sig starkt igen.
För att motverka att terrorgruppen utnyttjar missnöje för att stärka sin position är det centralt att grundorsaker till terrorismens framväxt bemöts. Det breda och långsiktiga engagemang som Sverige har i Irak, inkluderar humanitärt stöd som sedan 2014 uppgår till cirka 955 miljoner kronor. Dessutom har Sverige ett bilateralt utvecklingssamarbete som under 2017–2021 uppgår till 1 miljard kronor. Genom utvecklingssamarbetet bidrar Sverige med stöd till insatser för stabilisering, minröjning, lokal återintegrering och återuppbyggnad av konfliktdrabbade områden och ansvarsutkrävande för brott begångna av Daesh.
Genom regeringens regionala strategi för Syrienkrisen bidrar Sverige till att stärka återhämtningsförmågan hos de samhällen som drabbats av terrororganisationens brutala övergrepp. I oktober 2019 sköt regeringen till 100 miljoner kronor för att särskilt stödja återhämtningen i nordöstra Syrien. Den 17 december förra året fattade regeringen beslut om att ändra och förlänga strategin för Syrienkrisen till och med 2023, vilket också möjliggör insatser som specifikt syftar till att förebygga våldsbejakande extremism i Syrien. Detta är ett arbete som även EU är engagerad i. Sverige har vid flera tillfällen drivit på för att fler EU-länder ska öka sitt stöd till denna typ av insatser.
Om individer, både barn och vuxna, återvänder till Sverige från tidigare Daesh-kontrollerade områden finns en väl fungerande samverkan mellan flera myndigheter, socialtjänst och andra aktörer. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ansvarar för en upparbetad struktur för detta. Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen utreder tillsammans med Åklagarmyndigheten brottslig verksamhet om sådan misstänks föreligga, till exempel folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott eller terroristbrottslighet. Dessa myndigheter har en väl utvecklad utredningsförmåga i de aktuella ärendetyperna. Svensk domstol har också en vidsträckt behörighet att döma över såväl brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, oavsett var brotten har begåtts och vem som har begått dem. Eftersom flera av brotten inte heller preskriberas är det också möjligt att utreda och lagföra dem även om en lång tid förflutit.
Stockholm den 3 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.