Svenska småföretag som drabbas av utländska stöldligor
Skriftlig fråga 2020/21:1520 av Alexander Christiansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-28
- Överlämnad
- 2021-01-28
- Anmäld
- 2021-01-29
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
De senaste decennierna har det svenska samhället upplevt en kraftig ökning av stölder. Både privatpersoner och företagare drabbas hårt av den våg av utländska stöldligor som tömmer förråd, lagerlokaler, bilar och byggarbetsplatser på verktyg, maskiner, motorer och allt annat som har ett värde för ligorna.
Tullen har begränsade möjligheter att stoppa ligorna när de för ut stöldgodset ur landet.
Tullens presstjänst menar att den tandlösa svenska tullen utnyttjas helt öppet av de kriminella, som gärna anländer till färjeläget en kort stund innan avgång eftersom det i princip omöjliggör för polisen att hinna fram.
Småföretagen utgör en stor majoritet av svenska företag, och de drabbas hårt av de ökande stölderna.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är:
Vad ämnar statsrådet och regeringen göra för att skydda småföretag som drabbas av utländska stöldligor?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1520 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1520 av Alexander Christiansson (SD)
Svenska småföretag som drabbas av utländska stöldligor
Alexander Christiansson har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra för att skydda småföretag som drabbas av utländska stöldligor.
Regeringen accepterar inte att internationella stöldligor begår brott här i landet och är fast besluten att slå tillbaka mot ligorna.
Därför har vi tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att öka sin förmåga att bekämpa stöldligorna och Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket i gemensamt uppdrag att utveckla sin samverkan på området. Efter att uppdragen redovisats har regeringen i myndigheternas regleringsbrev angett att de ska redovisa den fortsatta utvecklingen av samverkan för att förhindra och försvåra för internationella brottsnätverk att bedriva kriminell verksamhet i Sverige.
Att bygga ut Polismyndigheten är ett av regeringens viktigaste uppdrag. Därför har vi under mandatperioden kraftigt ökat myndighetens anslag, startat två nya polisutbildningar, initierat en ny, snabbare antagningsprocess till utbildningen och arbetat för att öka attraktiviteten i polisyrket. Målet är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016. Vi har nu nått ungefär halvvägs och under de kommande åren kommer flera tusen nya poliser att anställas runt om i landet. Det kommer att stärka arbetet kring att bekämpa stöldligorna.
Regeringen har inrättat ett särskilt sändebud mot organiserad brottslighet för att stötta de svenska brottsbekämpande myndigheterna i internationella kontakter. Det krävs en ständig dialog med ursprungsländer om lagstiftning, regelverk och praxis. Sverige samarbetar också aktivt med andra EU-medlemsstater för att komma åt de internationella brottsnätverken. Vår uppfattning är klar och tydlig: kampen mot stöldligorna måste prioriteras i EU:s brottsbekämpande arbete.
Regeringen har också sett till att myndigheternas verktyg mot bland annat stöldligor utreds. Vi har till exempel tillsatt en utredning om effektivare polisiära åtgärder i gränsnära områden, som ska ta ställning till om det bör göras lagändringar för att effektivisera brottsbekämpningen i sådana områden. Det kan bland annat handla om ändringar när det gäller möjligheten att bedriva kamerabevakning och befogenheten att använda tvångsmedel som kroppsvisitation och genomsökande av fordon i brottsförebyggande syfte. Uppdraget ska redovisas i september i år.
När det gäller Tullverket har en promemoria med förslag som ska göra att tulltjänstemän får bättre möjligheter att ingripa bland annat när stöldgods som är på väg att föras ut ur landet upptäcks i samband med en tullkontroll skickats på remiss. Förslaget bereds nu vidare i Regeringskansliet. Dessutom övervägs, som finansminister Magdalena Andersson nyligen meddelat, förutsättningarna för en allmän översyn av den lagstiftning som styr Tullverkets arbete och befogenheter, inklusive samarbetet med andra myndigheter.
Jag kan också nämna att regeringen i höstas överlämnade en proposition till riksdagen med förslag om en ny kvalifikationsgrund i bestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Kvalifikationsgrunden syftar till att fler stölder och hälerier som ingår som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt ska bedömas som grova brott. Propositionen innehöll också förslag om en ny straffbestämmelse med beteckningen inbrottsstöld och med en straffskala på fängelse i lägst ett och högst sex år. Minimistraffet är alltså sex månader högre än för grov stöld. Dessutom föreslogs i propositionen att försök, förberedelse och stämpling till häleri ska kriminaliseras. Riksdagen har bifallit förslagen och lagändringarna börjar gälla i mars i år.
Regeringen har alltså vidtagit åtgärder av flera olika slag mot stöldligorna. Vi kommer även fortsättningsvis att följa frågan.
Stockholm den 10 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.