Palestinsk antisemistism
Skriftlig fråga 2020/21:1548 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-29
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I palestinsk tv den 23 januari presenterades ett avsnitt av en tv-serie om Adolf Hitlers väg till makten i Tyskland med följande ord: I detta avsnitt, med rubriken Hitlers väg till makten, kommer vi att tala om den mycket känsliga tiden mellan 1929 och 1935. Detta är perioden då sionismen försvagades och nästan försvann. Förberedelserna inför andra världskriget började, och detta är perioden då den sionistiska rörelsen betalade priset för sina konspirationer och sin ondska i Europas länder.
Avsnittet ingår i den israeliska dokumentären Pillar of Fire från 1981 som just nu visas i vissa delar i palestinsk tv.
Tidningen Världen idag rapporterar att enligt Palestinian Media Watch framställs dokumentären på ett sätt som 'feltolkar – och även felöversätter – originalet på ett sådant sätt att den framhåller ett palestinskt och till och med antisemitiskt perspektiv'.
Palestinian Media Watch påpekar att inslaget sändes bara några dagar före den internationella minnesdagen för Förintelsens offer den 27 januari, och att programledarens ordval är i linje med hur palestinska företrädare har uttryckt sig om judarna i Europa.
Världen idag skriver vidare att i ett tal inför Palestinska nationella rådet 2018 sade den palestinske presidenten Mahmoud Abbas att Förintelsen inte berodde på antisemitism utan på judarnas 'sociala beteende, som hade att göra med ocker, banker och sådant'.
Palestiniernas president Mahmud Abbas tillhör Socialdemokraternas systerparti Fatah och brukar bjudas in till Socialdemokraternas partikongress.
Trots den upprepade grova antisemitismen hos både presidenten, hans parti och hans myndighet fortsätter Sveriges regering att stödja den palestinska myndigheten, och Socialdemokraterna fortsätter att behålla sina starka politiska band till presidenten och hans parti. Samtidigt försöker Socialdemokraterna framställa sig själva som ett parti som vill bekämpa antisemitismen. Trots det låter man dessa idéströmningar frodas inom sitt ungdomsförbund SSU. Det kan inte ses som annat än hyckleri.
Vill Socialdemokraterna verkligen bekämpa antisemitismen borde man som parti omgående klippa alla politiska band till Mahmud Abbas och Fatah och sluta stödja den palestinska myndigheten med svenska skattemedel.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta nu när grov antisemitism åter avslöjas i palestinsk tv, som kontrolleras av den palestinska myndigheten?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1548 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:1538 av Alexandra Anstrell (M)
Åtgärder mot rån och bedrägerier
Alexandra Anstrell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag har vidtagit för att motverka rån och bedrägeribrott under år 2020 som jag anser har givit goda resultat.
Att bli utsatt för rån eller bedrägeri är en allvarlig kränkning för den som drabbas. Alexandra Anstrell lyfter särskilt fram gruppen äldre och personer med funktionsnedsättning. Det är förstås viktigt att uppmärksamma de utsatta grupper som drabbas av brott. Alla har rätt att känna sig trygga i vårt samhälle. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att förhindra rån och bedrägerier.
Det bör dock noteras att anmälda bedrägerier och personrån överlag och nationellt minskade 2020 jämfört med 2019. Ökningen av personrån mot äldre och funktionsnedsatta i anmälningsstatistiken skulle delvis kunna bero på en överförflyttning från övriga personrån, då Brottsförebyggande rådet under 2020 förtydligade i namnet på brottskoden att den inte enbart omfattar funktionsnedsatta utan även äldre.
Rättsväsendets förmåga att hantera rån och bedrägeribrott, liksom andra typer av brott, stärks genom de generella satsningar som regeringen gör för att förstärka Polismyndigheten och övriga rättskedjan. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda och arbetet med att nå regeringens mål om 10 000 fler polisanställda för ett tryggare Sverige fortsätter med full kraft. Polismyndigheten arbetar också aktivt för att förebygga bedrägeribrott, inte minst genom olika informationsinsatser riktade mot äldre om hur de kan skydda sig mot att utsättas för bedrägeri.
Det straffrättsliga regelverket är också ett viktigt verktyg i kampen mot brottsligheten. På regeringens initiativ har minimistraffen för flera allvarliga våldsbrott skärpts, bl.a. grovt rån. En pågående utredning överväger dessutom ett höjt minimistraff för rån.
Vidare har regeringen föreslagit att ett nytt brott införs i brottsbalken som ska ge moderna betalningsverktyg, som till exempel olika betalningsappar, ett starkare skydd mot gärningar med anknytning till förfalskningar och bedrägerier. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 maj 2021.
Nya EU-regler har trätt i kraft som innebär skärpta krav för hur en kund ska identifiera sig vid elektroniska betalningstransaktioner, vid inloggning på bankkonto online och när kunden vill genomföra någon annan betalkontoåtgärd på distans. Syftet är att göra kortbetalningar säkrare och att förhindra bedrägerier.
Regeringens nationella brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, innehåller bland annat målsättningarna att fler aktörer har kunskap om och bidrar till att förebygga brott och att fler aktörer involveras i samverkan kring brottsförebyggande frågor. Det är viktigt inte minst när det gäller denna typ av brottslighet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Stockholm den 10 februari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.