Utredningar av neuropsykiatriska funktionshinder
Skriftlig fråga 2020/21:1551 av Clara Aranda (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-29
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem (adhd), autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom kallas i Sverige samlat för neuropsykiatriska tillstånd, alternativt neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. I den här gruppen ingår oftast specifika och generella inlärningsstörningar. Psykiatrin diagnostiserar i vanliga fall neuropsykiatriska tillstånd. Tillståndet behöver inte innebära lidande hos individen för att kunna klassas som en sjukdom eller en störning. NPF innebär således en förhöjd risk för sårbarhet när det kommer till att utveckla andra psykiska symtom.
Under de senaste åren har efterfrågan på den här typen av utredningar ökat markant. Långa köer och lång väntan på diagnos är därför ett aktuellt problem på flera av landets psykiatriska mottagningar. I en situation där vårdens resurser inte räcker till finns det en övervägande risk för att utredningar av intellektuella funktioner rationaliseras bort, i syfte att effektivisera utredningsprocessen.
Snäva tidsramar inom psykiatrin kan leda till konsekvenser, till exempel att effektiv behandling uteblir och att felaktig medicinering sätts in, vilket i sin tur kan innebära oönskade komplikationer. Långa väntetider för utredning kan likaså leda till att barn och ungdomar med särskilda behov inte får möjlighet till rätt hjälpmedel i skolan, och att behovsstyrda anpassningar därmed inte aktualiseras i skolmiljön. Generella svårigheter och icke-patologiska utmaningar kan också komma att bedömas som funktionsnedsättning på grund av tidsbrist, vilket också är en allvarlig påföljd.
Det finns således behov av att säkerställa att de neuropsykiatriska utredningarna håller en likvärdig kvalitet nationell, för att motverka ojämlikhet och försämringar av utredningsprocessen vid utredning av neuropsykiatriska funktionshinder.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att verka för en standardiserad utredningsprocess som kan säkerställa kvalificerade utredningsinsatser vid diagnostisering av neuropsykiatriska funktionshinder?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1551 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1551 av Clara Aranda (SD)
Utredningar av neuropsykiatriska funktionshinder
Clara Aranda har frågat mig om jag avser att verka för en standardiserad utredningsprocess som kan säkerställa kvalificerade utredningsinsatser vid diagnostisering av neuropsykiatriska funktionshinder.
Regeringen arbetar aktivt för att säkerställa kvaliteten inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förutom kvalificerade utredningsinsatser är även kvalificerade vård- och stödinsatser nödvändiga för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Regeringen ser därför positivt på att Nationellt programområde för psykisk hälsa lanserar ett nationellt vård- och insatsprogram för adhd i februari 2021. Det nationella vård- och insatsprogrammet inkluderar både utredning, behandling och andra insatser, exempelvis insatser i skola och förskola.
Därutöver har Socialstyrelsen påbörjat ett arbete med att ta fram nationella riktlinjer vid adhd och autism. Syftet med myndighetens riktlinjer är att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda en mer kunskapsbaserad vård och omsorg. Socialstyrelsen planerar att publicera en remissversion av riktlinjerna under hösten 2021 och myndigheten planerar även att utvärdera vården och stödet till personer med adhd och autism i anslutning till arbetet med riktlinjerna.
Jag kommer nu att följa effekterna av nämnda initiativ för att därefter ta ställning till behovet av insatser för att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får den vård och det stöd som de har behov av.
Stockholm den 10 februari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.