Gemensamma minimilöner i EU
Skriftlig fråga 2020/21:1556 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-29
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
EU ska vara en arena där vi hittar gemensamma lösningar på problem som vi inte kan lösa på egen hand eller som vi löser betydligt bättre tillsammans med andra. Lönesättning är inte en sådan fråga.
Frågan om direktiv om gemensamma minimilöner i EU har seglat upp som ett mörkt moln på den svenska arbetsmarknadshimlen.
Arbetsmarknadsutskottet har enigt avvisat densamma och tydligt tagit avstånd från ett bindande direktiv då det riskerar att skada den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sverige har nationell kompetens på området och en väl fungerande modell mellan arbetsmarknadens parter som genom ett bindande direktiv helt skulle sättas ur spel, vilket vore förödande för alla parter.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att hindra ett EU-beslut med bindande regler eller ett direktiv om minimilöner?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1556 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:1556 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Gemensamma minimilöner i EU
Anne-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att hindra ett EU-beslut med bindande regler eller ett direktiv om minimilöner.
I Sverige finns det en stor samsyn både politiskt och mellan parterna om att vi inte vill att ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner ska påverka den svenska lönebildningsmodellen och tillsammans gör vi allt vi kan för att motverka det. I Sverige sätts lönerna i förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden och det har gett reallöneökningar i över 20 år. Det är en modell vi ska värna om.
Vi anser att det av kommissionen presenterade förslaget inte ska vara ett rättsligt bindande direktiv och att EU saknar befogenheter att fastställa lönenivåer i medlemsstaterna. Sverige har varit pådrivande för att få till ett yttrande från rådets rättstjänst om förslagets förenlighet med rättslig grund.
Regeringen jobbar intensivt med att samla flera medlemsländer kring att förhandlingar i sak måste avvakta yttrandet från rättstjänsten. Vi har varit tydliga med det budskapet vid rådsarbetsgrupper och vid en stor mängd möten med andra medlemsländer. I slutet av januari samlade jag ett antal medlemsländer till ett möte där vi sedan kunde enas om att skicka ett brev till ordförandeskapet med det tydliga budskapet att förhandlingar i sak ska avvakta rådets rättstjänst yttrande och att vi inte anser att ett direktiv är rätt väg att gå. Ensam är inte stark i förhandlingar. Det är viktigt att nå ut till en än bredare krets och samla stöd från fler länder. Sverige fortsätter att vara drivande i det arbetet.
Som jag informerade om i Arbetsmarknadsutskottet den 2 februari har det portugisiska ordförandeskapet fortsatt förhandlingarna. De fortsätter i delar av förslaget som de bedömt som mindre problematiska och där yttrandet från rättstjänsten, enligt dem, inte har samma relevans. Vi har tydligt motsatt oss och fortsätter att motsätta oss den bedömningen, yttrandet är relevant för förslagets alla delar.
Regeringen kommer fortsatt att agera med full kraft för att förslaget från EU-kommissionen inte ska äventyra den svenska kollektivavtalsmodellen och parternas ansvar för lönebildningen. Den svenska modellen ska värnas.
Stockholm den 10 februari 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.