Till innehåll på sidan

Förskrivning av antidepressiva läkemedel till äldre människor

Skriftlig fråga 2020/21:1570 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-01
Överlämnad
2021-02-01
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Den rådande pandemin har kanske mer än någonsin tydliggjort konsekvenserna av sveket mot Sveriges seniora invånare. Äldreomsorgen har kantats av nedskärningar samtidigt som respekten för de äldre generationerna sakta monterats ned. I det nya Sverige har äldreomsorgen snarare kommit att bli en integrationsplats för personer som haft svårt att få andra jobb.

De sköraste äldre har hamnat på olika äldreboenden – mer för att de ska förvaras någonstans än att de ska få en värdig ålderdom. På dessa boenden lyser nödvändig personal, god mat och utrustning med sin frånvaro. Ungefär 30 procent av de äldre på äldreboendena svälter och drabbas av näringsbrist, trots att detta kanske är den viktigaste medicinen mot såväl sjukdomar som psykisk ohälsa.

Det är inte konstigt att vi ser många äldre som mår dåligt. Faktum är också att depression hos äldre är väldigt vanligt. Enligt statistik lider mer än 15 procent av alla över 65 år av depression, vilket också ökar risken för andra sjukdomar. Detta har medfört att äldre är den i särklass största användargruppen av antidepressiva läkemedel. Dessa läkemedel tas av var fjärde kvinna över 75 och var tredje över 85, och förskrivningen till dessa ökar sorgligt nog för varje år.

I Svenska Dagbladet kan vi läsa mer om detta, bland annat följande: I en rapport från 2015 kom SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, fram till att många över 65 år med depression inte blir tillräckligt hjälpta av antidepressiva. Man konstaterade att så kallade SSRI-preparat har sämre effekt hos äldre än hos yngre. SBU ansåg att det fanns ett 'begränsat stöd' för att SSRI hos vissa kunde minska risken för återfall i depression under ett år. Men sammantaget hade läkemedlen inte påtagligt bättre effekt än placebo. Det stod också att antidepressiva läkemedel kan öka risken för mag-tarmblödning, hjärtpåverkan och har associerats med överdödlighet hos äldre.

Antidepressiva läkemedel har kommit att användas som en billig lösning utan regelbunden uppföljning. Tvärtemot syftet tycks förskrivningen i många fall sakna någon positiv effekt. I stället har det potentiellt allvarliga biverkningar som inte bara kan förvärra livskvaliteten utan även bidra till att brukare dör i förtid.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att mot bakgrund av den höga förskrivningen av antidepressiva läkemedel till seniora medborgare vidta några åtgärder eller öka uppföljningen av och tillsynen över detta?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1570 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2021/ 00973 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1570 av Markus Wiechel (SD)
Förskrivning av antidepressiva läkemedel till äldre människor

Markus Wiechel har frågat mig om jag, mot bakgrund av den höga förskrivningen av antidepressiva läkemedel till seniora medborgare, avser att vidta några åtgärder eller öka tillsynen över detta.

Inledningsvis kan konstateras att det finns en stor motiverad medicinsk användning av antidepressiva läkemedel. Behandlande läkare har ansvar för att i varje enskilt fall göra en bedömning utifrån den enskilde patientens behov. Socialstyrelsen har konstaterat att läkemedel ligger bakom många inläggningar av äldre och att cirka 35 000 äldre årligen behöver sjukhusvård på grund av sina läkemedel. För att minska de läkemedelsrelaterade inläggningarna uppdaterar myndigheten regelbundet sin lista på olämpliga läkemedel och myndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården beskriver gällande bestämmelser.

Regeringen har tagit en rad beslut för att ytterligare öka kvaliteten inom hälso- och sjukvården. För att stärka förutsättningarna till uppföljning av läkemedelsbehandling har regeringen tagit beslut om att införa den nationella läkemedelslistan. Den kommande nationella läkemedelslistan ska ge förskrivare bättre verktyg att följa upp läkemedelsbehandling, vilket skapar förutsättningar till minskad överförskrivning. Läkemedelslistan är, tillsammans med den nationella läkemedelsstrategin (NLS), viktiga åtgärder för att nå målet om rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle.

Därutöver satsar regeringen 3,2 miljarder 2021 på utvecklingen till en god och nära vård. Av dessa medel går 200 miljoner till att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården. En fast läkarkontakt i primärvården ska bland annat stärka förskrivande läkares möjlighet att tillsammans med patienten följa upp läkemedelsbehandling.

Äldre personer kommer även att gynnas av regeringens satsning på psykisk ohälsa, vilken jag exempelvis beskrivit i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:1260 Beredskap för ökad psykisk ohälsa. I svaret framgår att regeringen i år satsar cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder.

Stockholm den 10 februari 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.