Turkiska övergrepp i Afrin

Skriftlig fråga 2020/21:1572 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-01
Överlämnad
2021-02-01
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Innan det syriska inbördeskriget bröt ut hade Afrinregionen i nordvästra Syrien en befolkning på ungefär 300 000 människor, varav en klar majoritet, ungefär 98 procent av dessa, var kurder och en minoritet yazidier. Afrin förblev en förhållandevis säker fristad ända fram till den turkiska invasionen 2018. Den 30 januari arrangerades en konferens av en rad kurd- och demokrativänliga organisationer om de omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Afrin sedan Turkiet med allierade jihadister brutalt erövrat området. Vittnesmålen från denna konferens är, milt uttryckt, fruktansvärda.

Turkiets ockupation av Afrin var redan i mars 2018, i ett turkiskt perspektiv, en framgång. Man hade snabbt påbörjat en förändring av regionens demografi genom att exempelvis byta namn på gator och införa hårda språklagar mot kurderna. Vidare fördrev man ungefär 80 procent av befolkningen som ersattes av invånare från den i huvudsak sunniarabiska och turkvänliga Idlibprovinsen. Kidnappningar, mord, tortyr och trakasserier av kurdiska ursprungsinvånare förblev vardag. Plötsligt blev det inte ovanligt att vid sidan av turkiska flaggor se IS- eller al-Qaida-flaggor i centrala Afrin. Alla demokrativänliga och sekulära strömningar bekämpades.

Undertecknad har vid ett antal tillfällen lyft denna viktiga fråga med regeringen, just mot bakgrund av att händelserna inte fått någon vidare uppmärksamhet i den fria världen. Redan innan Turkiets invasion var det nämligen uppenbart att syftet med aktionen var att med hjälp av islamistiska terrorgrupper etniskt rensa området från kurder. Trots detta har regeringen knappt lyft ett finger för att på allvar markera mot Turkiet eller för att lyfta dessa brott inom det internationella samfundet. Man har inte med ord nämnt att det rör sig om en etnisk rensning eller att den annektering Turkiet sysslar med är ett brott mot internationell rätt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer ministern att lyfta händelserna i Afrinprovinsen i det internationella samfundet eller på något sätt ställa Turkiet till svars för de omfattande övergrepp vi sett i regionen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1572 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1572 av Markus Wiechel (SD) Turkiska övergrepp i Afrin

Markus Wiechel har frågat mig om jag kommer att lyfta händelserna i Afrinprovinsen i det internationella samfundet eller ställa Turkiet till svars för omfattande övergrepp i regionen.

Jag delar frågeställarens oro över utvecklingen i Afrin och bedömningen att lidandet i denna del av Syrien inte ges tillräcklig uppmärksamhet. Detta trots att våldsnivåerna förblir höga, att många av dem som flydde från området 2018 inte kunnat återvända, och de återkommande rapporterna om diskriminerande behandling av yazidier och kurder.

Jag delar däremot inte uppfattningen att Sverige inte agerat. Sverige har vid flera tillfällen lyft fram utvecklingen i Afrin i internationella fora, inklusive i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Vi följer särskilt FN:s undersökningskommission för Syrien som nyligen konstaterade att de turkiskstödda rebellerna (SNA) kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott samt systematiska övergrepp i bland annat Afrin. Det svenska Syriensändebudet har också besökt de internflyktingläger i nordöstra Syrien där många Afrinbor levt sedan offensiven 2018 och talat med företrädare från Afrin för att bättre förstå deras behov.

Turkiets agerande i Afrin och nordöstra Syrien har bidragit till eskalering av konflikten och en förvärrad humanitär situation. I samband med Turkiets militära offensiv i Afrin antog FN:s säkerhetsråd, på initiativ av Sverige och Kuwait, resolution 2401 (2018) som krävde ett eldupphör om minst 30 dagar i hela Syrien. Vi påtalade i flera sammanhang att Turkiet måste efterleva resolutionens krav.

Regeringen har vidare fördömt Turkiets militära offensiv i nordöstra Syrien. I november 2019 antog EU:s utrikesministrar rådslutsatser med samma budskap. Inspektionen för strategiska produkter återkallade i oktober 2019 samtliga gällande utförseltillstånd om försäljning av krigsmateriel till Turkiet. Därmed sker ingen sådan export. Regeringen hade före beslutet uttalat att Turkiets militära offensiv i nordöstra Syrien stred mot folkrätten. Vid mitt möte med Turkiets utrikesminister i Ankara i oktober 2020 framförde jag tydligt dessa budskap.

Vi kommer fortsätta att belysa utvecklingen i Afrin. Sverige kommer oförtrutet fortsätta att, bilateralt såväl som genom FN och EU, betona vikten av de-eskalering av våldet i Syrien och full respekt för folkrätten, inklusive international humanitär rätt, mänskliga rättigheter och skydd av civila.

Stockholm den 10 februari 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.