Kränkningar av kristna ungdomar i skolan
Skriftlig fråga 2020/21:159 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-02
- Överlämnad
- 2020-10-05
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-14
- Sista svarsdatum
- 2020-10-14
- Besvarad
- 2020-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Den 6 mars i år möttes vi i en interpellation om den kränkning i skolan av kristna ungdomar som beskrevs i en rapport från Sveriges kristna råd. Interpellationen kom till stånd genom ett förtjänstfullt initiativ av Gudrun Brunegård (KD).
Jag frågade vad ministern kommer att göra med anledning av rapporten från Sveriges kristna råd. Gudrun Brunegård frågade om ministern tänkte ta initiativ till fortbildningsinsatser. Ministern pekade på den nationella planen för trygghetsro som skulle utarbetas och litade i övrigt till en spontan diskussion på skolorna och barnkonventionens införande, som jag uppfattade det. Ändå uttryckte ministern en oro för tillämpningen av lagstiftningen av skolans huvudmän.
Sedan dess har Claphaminstitutet publicerat en rapport baserad på intervjuer av kristna ungdomar, som bekräftar de problem med kränkningar av dem som beskrevs i Sveriges kristna råds rapport, utförda av både elever och lärare.
Rapporten drar bland annat följande slutsatser. Elever som är öppna med sin tro upplever sig ofta utsatta av både elever och lärare. Kränkningar, som under andra diskrimineringsgrunder skulle utlöst kraftiga reaktioner från vuxenvärlden, har blivit normaliserade. I många fall bidrar svensk skolmiljö inte till öppenhet och förståelse för olika synsätt utan skapar och förstärker i stället fördomar. Intoleransen uttrycks inte enbart i direkt kränkande handlingar utan dessutom i outtalade strukturer, där en kristen tro och identitet utmålas som mindre värd.
Mot bakgrund av det frågar jag utbildningsminister Anna Ekström följande.
Vad har huvudmännen och ministern gjort för att kartlägga och minska problemet med kränkningar av kristna ungdomar i skolan sedan Sveriges kristna råds rapport kom för ett halvår sedan, och vad ämnar ministern göra?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:159 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/05058
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:159 av Staffan Eklöf (SD)
Kränkningar av kristna ungdomar i skolan
Staffan Eklöf har frågat mig vad huvudmännen och jag som minister har gjort för att kartlägga och minska problemet med kränkningar av kristna ungdomar i skolan sedan Sveriges kristna råds rapport kom för ett halvår sedan, och vad jag ämnar göra.
Det är oacceptabelt att elever blir kränkta i skolan. Inte minst gäller detta om kränkningen sker på grund av elevens tro eller religion. Varje elev ska vara fri att forma sin egen uppfattning och alla som arbetar i skolan ska visa respekt för individens tro och religion. Att främja likabehandling och motverka alla former av kränkande behandling är en viktig del i skolans arbete för trygghet och studiero. All personal i skolan har enligt skollagen (2010:800) en skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskriminering bl.a. på grund av religion är enligt diskrimineringslagen (2008:567) förbjuden på utbildningsområdet. Statens skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att bestämmelserna i skollagen respektive diskrimineringslagen följs. Jag utgår från att skolans huvudmän som har ansvaret enligt skollagen följer och upprätthåller bestämmelserna i skollagen och andra författningar.
Utbildningen i skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Religionsfriheten är en mänsklig rättighet som i Sverige skyddas genom bl.a. regeringsformen och Europakonventionen. Barns rätt till religionsfrihet följer också av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag. Barn och elever ska ges förutsättningar att själva forma sina egna uppfattningar gällande religion eller annan trosuppfattning. Statens skolverk erbjuder insatser inom de nationella skolutvecklingsprogrammen om det finns behov av kompetensutveckling på skolor i frågor som rör lika-behanding samt trygghet och studiero. Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag tagit fram rekommendationer och stödresurser i syfte att stärka implementering av och arbete med barnkonventionen.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera hur tillsynen över bestämmelserna i diskrimineringslagen när det gäller det skollagsreglerade området i sin helhet kan flyttas till Skolinspektionen (dir. 2018:99, dir. 2019:63, dir. 2020:102). Uppdraget ska i denna del redovisas i ett delbetänkande senast den 15 december 2020.
Trygghet och studiero är en förutsättning för elevernas lärande och utveckling. Regeringskansliet har beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk om trygghet och studiero i skolan (U2020/ 00707/S). Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2020.
Regeringen har därmed vidtagit en rad konkreta åtgärder. Vårt arbete med detta fortsätter och målet är att alla elever ska känna sig trygga i skolan och inte riskera att utsättas för några kränkningar på grund av sin religion eller annan trosuppfattning.
Stockholm den 14 oktober 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.