Säkerhetsklassade tjänster

Skriftlig fråga 2020/21:1679 av Hans Eklind (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-05
Överlämnad
2021-02-08
Anmäld
2021-02-09
Svarsdatum
2021-02-17
Sista svarsdatum
2021-02-17
Besvarad
2021-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Det har kommit till min kännedom att handläggare på Migrationsverkets prövningsenheter, liksom annan operativ personal såsom beslutsfattare, teamledare och assistenter, inte säkerhetsklassificeras. Det innebär att en handläggare som ska bedöma om en sökande kan utgöra en fara för rikets säkerhet själv inte är säkerhetsklassificerad och inte har svenskt medborgarskap. Detta är en orimlig ordning som kan få, och mycket möjligt redan har fått, långtgående konsekvenser. 

Vi vet sedan tidigare att kriminella klaner infiltrerat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vi vet också att den personliga assistansen missbrukas och utnyttjas av släktbaserade nätverk genom den så kallade brukarimporten, som även hanteras av Migrationsverket. Det har även cirkulerat påståenden om att personer blivit nekade medborgarskap av handläggare med annan religiös tillhörighet eller annan klansamhörighet. 

Handläggare med befogenhet att pröva exempelvis medborgarskap besitter en oerhörd makt över en annan människas livsöde. Samtlig operativ personal har dessutom i sin tjänsteutövning tillgång till mycket känslig information om den enskilde sökande, också om personens familjeförhållanden i Sverige och i hemlandet. Om denna makt missbrukas har det svenska myndighetsväsendet inte enbart varit naivt; det har också misslyckats med att skydda individen och samhället. 

Varje asylsökande ska känna sig trygg med att de ord som varje utredning inleds med – den om tystnadsplikten, att vederbörandes uppgifter inte röjs för någon utomstående obehörig part – faktiskt efterlevs. Att det pågår flyktingspionage är något som Säkerhetspolisen särskilt lyft fram. 

Samtlig operativ personal har även tillgång till uppgifter i ärenden som är av sådan natur att den ska föredras för Säkerhetspolisen, såsom remissinstans i asylärenden, men även av vikt för Säkerhetspolisens vidare uppdrag att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. Det gör vi för att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. 

Underlåtenhet att uppmärksamma säkerhetsindikationer i asylprocessen, eller i tillståndsprocessen, får konsekvenser även inför beviljandet av svenskt medborgarskap. 

Därför är det utomordentligt viktigt att Migrationsverkets personal säkerhetsprövas vid en anställning. Den enskilde tjänstemannen ska inte ta någon annan hänsyn, eller ha några andra lojaliteter, än att säkerställa att Migrationsverkets verksamhet bedrivs rättssäkert. Det handlar också om att säkerställa att verkets verksamhet sker i nära samarbete med andra myndigheter, såsom Säkerhetspolisen, för att vi ska ha en fungerande statsförvaltning som åtnjuter medborgarnas förtroende. 

Migrationsverket presenterade en utredning av situationen för två år sedan. En utredning Migrationsverket fortfarande anser aktuell, men vars slutsats är att ingen lag eller förordning som ger Migrationsverket rätt att generellt ställa upp krav på svenskt medborgarskap för anställning [finns]. Migrationsverket anser därmed att regeringen behöver agera för att komma till rätta med denna orimliga situation. 

Därför vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Mot bakgrund av ovan anförda text samt genomförd utredning; anser ministern att tjänster på Migrationsverkets prövningsenhet ska säkerhetsklassificeras och vilka åtgärder vidtar ministern i så fall?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1679 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2020/21:1669 av Maria Malmer Stenergard (M) Säkerhetsklassning av tjänster på Migrationsverket och fråga 2020/21:1679 av Hans Eklind (KD) Säkerhetsklassade tjänster

Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att utöka säkerhetsklassningen av tjänster inom Migrationsverket. Hans Eklind har frågat mig om jag anser att tjänster på Migrationsverkets prövningsenhet ska säkerhetsklassificeras och vilka åtgärder jag i så fall vidtar. Jag har valt att besvara frågorna i ett gemensamt svar.

Säkerhetsskydd innebär förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Den 1 april 2019 trädde en ny säkerhetsskyddslag (2018:585) i kraft. Lagen innebär en modernisering och en ambitionshöjning på säkerhetsskyddsområdet.

Alla myndigheter ansvarar för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete och att identifiera risker, hot och sårbarheter i den egna verksamheten. Likaså är det myndighetens ansvar att bedöma om den bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vilket behov av säkerhetsskydd detta i så fall medför. Sådana bedömningar ska genomföras i en säkerhetsskyddsanalys vilken kan innebära att anställningar ska placeras i säkerhetsklass. Om en anställning ska placeras i en säkerhetsklass och vilken säkerhetsklass som anställningen i så fall ska placeras i beror på i vilken utsträckning personen i fråga får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken skada för Sveriges säkerhet som personen kan orsaka genom sin anställning.

Det är regeringen som beslutar om en anställning eller annat deltagande ska placeras i säkerhetsklass 1 förutom när det gäller riksdagens förvaltningsområde. När det gäller säkerhetsklass 2 och 3 får kommuner, regioner och vissa myndigheter, däribland Migrationsverket, besluta om sådan placering. En anställning i staten, en kommun eller en region som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 får endast innehas av den som är svensk medborgare.

Enligt den information som inhämtats arbetar Migrationsverkets säkerhetsfunktion löpande med att utveckla och förbättra säkerheten på myndigheten. Myndigheten utför i dagsläget också en översyn över alla Migrationsverkets roller för att avgöra vilka anställningar som ska placeras i säkerhetsklass. Det kan i sammanhanget också nämnas att det inom Regeringskansliet pågår arbete med att ta fram lagförslag som bl.a. syftar till att stärka tillsynen på området.

Stockholm den 17 februari 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.