Långsiktig lönsamhet för elfordon
Skriftlig fråga 2020/21:1686 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-08
- Överlämnad
- 2021-02-09
- Anmäld
- 2021-02-10
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Över en natt höjde bilmärket Tesla priserna för sina kunder att ladda på snabbladdningsstationer här i Sverige. Det var ingen liten höjning. Från ett genomsnittligt pris på 2,90 kronor per kilowattimme till 3,62 kronor per kilowattimme innebar det genast en 25-procentig höjning, vilket dessutom råkar vara andra höjningen på mindre än ett halvår.
När Tesla började ta betalt för laddning 2017 kostade en kilowattimme 1,90 kronor, vilket senare höjdes till 2,56 kronor och därefter 2,90 kronor. Teslas laddningsstationer är tämligen unika då det går så snabbt att ladda sin bil där. I dag finns bara liknande alternativ hos laddningsstationsnätverket Ionity (som ägs av BMW Group, Daimler AG, Ford Motor Company, Hyundai Motor Group och Volkswagen Group), men kostnaden hos dem ligger på hela 8,70 kronor per kilowattimme.
Av förklarliga skäl är elförbrukningen i Sverige betydlig högre under vintertid, då lokaler och hushåll måste värmas upp. Detsamma gäller elbilar; räckvidden för dessa sjunker med upp till 50 procent under vintern, till följd av att det krävs mer ström för att driva bilen.
För en Teslaägare är det fortfarande betydligt billigare att ladda bilen på någon av företagets snabbstationer än någon annanstans. Priset ökar dock med en rasande fart, inte minst mot bakgrund av att det bara var några år sedan som en laddning på dessa inte kostade kunderna någonting alls. I takt med att Sveriges elbehov ökar kommer företag som Tesla att tvingas till en marknadsanpassning av sina laddningsstationer.
När vi ser hur regeringen påstår sig vilja främja miljövänliga transportalternativ, och samtidigt försvårar för detta genom en kärnkraftsfientlig politik, kan man verkligen undra om det alls finns någon logik i de beslut som fattas. Rent ekonomiskt lönar det sig i vissa fall redan mer att köra en dieselbil än en elbil, och det kan sluta med att det blir ännu dyrare för elbilsförare.
Mot bakgrund av detta önskas miljö- och klimatminister Per Bolund svara på följande fråga:
Vad avser ministern att göra för att sänka driftskostnaden för elbilar i syfte att långsiktigt säkerställa lönsamheten vid en övergång från bensin- eller dieseldrivna fordon till elfordon?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1686 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1686 av Markus Wiechel (SD)
Långsiktig lönsamhet för elfordon
Markus Wiechel har frågat mig vad jag avser göra för att sänka driftskostnaden för elbilar i syfte att långsiktigt säkerställa lönsamheten vid en övergång från bensin- eller dieseldrivna fordon till elfordon.
Inledningsvis vill jag understryka att Sverige har konkurrenskraftiga elpriser sett till de genomsnittliga elpriserna under året. Detta är viktigt för alla elförbrukare och helt avgörande för vår industri. Ökad elektrifiering kommer behövas för omställningen till nettonollutsläpp i såväl transportsektorn som industrin. Därför är det positivt att Sverige har historiskt stora elöverskott och därmed nettoexport av el.
Elektrifieringen av transportsektorn tar nu fart. Driftskostnaderna för en elbil är överlag lägre än den för en motsvarande konventionell bil. Det är ofta inköpspriset som är begränsande för laddbara fordons attraktionskraft på bilmarknaden. Den 1 juli 2018 införde därför regeringen bonus–malus-systemet, som ger en klimatbonus till lätta fordon med låga utsläpp av koldioxid. För miljöanpassade bilar finns det också särskilda regler om nedsättning av förmånsvärdet. Reglerna innebär att om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja ska nybilspriset, vid beräkning av värdet av bilförmån, sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för den jämförbara bilen.
Under 2019 nyregistrerades drygt 45 000 nya klimatbonusfordon. Det är främst antalet elbilar som har ökat jämfört med tidigare år. Mellan åren 2018 och 2019 ökade antalet nyregistrerade elbilar med över 120 procent. Branschorganisationen Bil Sweden räknar med att laddbara bilar kommer utgöra 40 procent av nybilsförsäljningen i år.
Närmare 90 procent av laddningen av elfordon sker i hemmet eller arbetsplatsen där elpriserna är betydligt lägre än de priser som Wiechel anför i frågan. Laddpriserna på publika laddstationer styrs av marknaden som utvecklas snabbt. Vi genomför nu en historisk utbyggnad av laddinfrastrukturen i Sverige som kommer utöka utbudet mångfaldigt. Genom Klimatklivet har regeringen stöttat mer än 29 600 tusen laddpunkter runt om i Sverige.
Stockholm den 17 februari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.